Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om linköpings stift under förra hälften af 1 öoo-talet 2 2g
bland andra klenoder en kalkduk besatt med äkta pärlor och
plåtar af förgylldt silfver, tre korkåpor från katolska tiden, tre
dal-matikor, tre antependier, hvaraf ett var tillverkadt af hertig
Johans af Östergötland bårtäcke. Äfven i landsbygdens, kyrkor
förvarades korkåpor, dalmatikor och dyrbara altarkärl, men man
saknade pietet för minnena från gången tid. Allraminst kunde
föremålen påräkna någon helgd, om de erinrade om papism och den
katolska kulten. En så upplyst biskop som Botvidi rådde
sockenmännen i Järeda att låta sprätta sönder en korkåpa och sy om den
till brudpäll.1 Ett liknande råd ha vi funnit, att biskop J. Petri
1641 gifvit församlingen i Mörlunda.2 Församlingarna voro fattiga,
och den föreslagna utvägen förde för lindrigaste pris till målet.
Som kyrkoordningen ej ställde sig ogin mot kyrkliga bilder
och prydnader och endast föreskref, att de beläten skulle
bortröjas, »ther eenfaldigt och wantrogit folck pläghar löpa til», och
att icke någon »tender liws för them, icke rökier, icke knäfaller,
kryper» etc., anträffades ännu i åtskilliga kyrkor såväl snidade
bilder som altarskåp med figurer, antingen insatta i scener ur
passionshistorien eller fristående, af hvilka bilder och skåp
förmodligen flertalet ännu finnes i behåll. I Mellby kyrka stod
1634 madonnans beläte ofvan altaret. Skulpterade crucifix
förekommo i en del kyrkor. Predikstol utsirad med bildverk omtalas.
Målad altartafla omnämnes någon gång. I Östra Ryds kyrka
förvarades en monstrans. Eftersom den var förfärdigad af
mässing, hade den undgått kyrkornas olycksöde under konung
Gustafs tid, att dess altarkärl af ädel metall blifvit bortförda, nedsmälta
och förvandlade till mynt. I samma kyrka hade man från katolska
tiden rökelsekar och ett »offerkors med kristallstenar». Flisby
kyrka ägde 1634 en brudkrona af guld. Taflor af papper
omnämnas bland kyrkors prydnadsföremål, o. s. v.
Kyrkornas bokförråd var naturligtvis mycket obetydligt.
I åtskilliga kyrkor förvarades ännu »Munkeböcker». Ur några
Visitationsprotokoll, som härröra från ett par kontrakt i stiftets
sydliga, inom Småland belägna del, ha vi antecknat, att i Hults
kyrka funnos 1634 en »Glorificat», två missalia, två psalteria, en
officiale och en antiphonale. Samma år upptogos å
bokförteckningen i Bälaryds kyrka två munkeböcker och i Mellby kyrka en.
I Edshults kyrka anträffade biskop Prytz 1648 två munkeböcker
1 Vis. prot. 30 nov. 1634.
* Vis. prot. 19 sept. 1641.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
