Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I 8
g. westling
och ett missale, o. s. v. — I alla kyrkor torde ha funnits åtminstone
en bibel, handbok och psalmbok och väl också en »sångbok» ( =
koralbok). I ett par kyrkor inom nyssnämnda kontrakt funnos
Postilla Musaei, en kyrka ägde dessutom Postilla Hemmingii och
Postilla Tillesii, därtill äfven Luthers kyrkopostilla; ännu en annan
kyrka i prosteriet förvarade i sin ägo Homiliae Brentii.
Predikosamlingarna hade naturligtvis förvärfvats för att tjäna
prästerskapet som stöd vid dess verksamhet. Enkom för dess tjänst voro
äfven andra böcker, som anträffades i ortens kyrkor, afsedda,
såsom: Supputatio annorum mundi M. Lutheri, Loci communes
Manlii, Corpus doctrinae christ. Philippi, Lucas Lossius’: Super
acta apostolorum, m. fi.
Kyrkornas bokförråd var visserligen ytterst knappt men ägde
dock en viss betydelse för prästerskapets fortbildning, så mycket
mer som prästernas oftast knappa tillgångar ej tilläto dem att offra
nog penningar på egna bokinköp. Biskop Botvidi plägade dock
under sina resor i stiftet uppmuntra dem att idka teologiska studier
och att söka skaffa sig själfva böcker.1 Han uppgjorde en
förteckning på teologisk litteratur, som han ansåg värd att anskaffa.
Bland skrifter, som han förordade, må nämnas: Dedekenni
Thesaurus consiliorum etc. decisionum och Balduini Casus
conscien-tiae.2
IV. Församlingslivet.
Uniformiteten i fråga om lära och bekännelse var i det allra
närmaste ogrumlad. Under seklets första årtionde strök nog en
och annan katolsk klerk eller lekman omkring i stiftet, gengångare
från Johan IILs och Sigismunds katolicerande tid, verksamma
för att konservera de katolska föreställningar, som lågo kvar på
djupet af folksjälen. Dessa papister synas dock ej länge dröjt
kvar i stiftet. Konsistorieprotokollen förmäla ej om förföljelser
mot några påfvekyrkans anhängare. Örebro stadga 1617, enligt
hvilken alla katoliker inom tre månader måste lämna riket, synes
knappast behöft tillämpas i stiftet. Längre fram i tiden
uppspårades enstaka individer, som bekände den katolska tron. De
anträffades i sjöstäderna Norrköping och Västervik, hvilkas
handelsförbindelser med länderna söder om Östersjön ditförde allehanda
1 Vis. prot. 24 nov. 1634.
2 Anjou, Sv. kvrk. hist. från 1593, sid. 247, anm. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
