- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Femtonde årgången, 1914 /
249

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om linköpings stift under förra .hälften af 1600-tai.et 24i

däremot namn om sig att kunna hindra istadiga och bångstyriga
hästar att taga väldet öfver körsvennen med hjälp af denna formel:
»Sanct Peder red sig öfver hed, hans fåle hade fått vred. Statt kött
och blod, som du förre stod; i namn Faderns» etc. För att få en
riklig mjölkafkastning borde man mjölka tre droppar på träcken
och kasta den öfver axeln under uttalande af dessa ord:
»Troll-konan skall ingen nytta hafva, innan hon hafver gjort detta karet
rent», o. s. v.1 En kvinna från Norra Vi stod 1639 tilltalad inför
domkapitlet för allehanda signeri. lion förmenades kunna böta
sjukdom i allmänhet med följande läsning som universalmedel:
»Kriste, Guds son, den hvita lök satte och botade den, som sjuk var,
i namn Faderns» etc. För tankvärk, för hvars häfvande många
hade »läsningar », begagnade hon: »Josef stod på stenen, han
vingades så, lian vändes så. Sä kom vår Herre Jesus Kristus gångandes.
Sä sade han: Tag vatten i sund, sputa i grund och bot i samma stund;
i namn Faderns» etc. För’en annan krämpa betjänade hon sig af
följande ramsa: ))De voro tre mör; de voro väl fatta; de voro väl satta
och ingen renare än jungfru Maria. Gud läte eder få så sant bot
som jag sant sade; i namn Faderns» etc.2 En beryktad signerska
från Ingatorp församling ansågs kunna böta tankvärk med denna
formel: »Seden går sig på gården, han suckar och sörjer sä svåra.
Där mötte honom Måge och sade: Hvi suckar och sörjer du så svåra?
Jag må väl sucka och sörja svära, ty jag hafver tandvärken hårda.
Då suckade Måge: I samma stund du tager dig källervattnet uti din
mund och sprutar det pä hafsens grund, så får du bot i samma stund;
i namn Faderns» etc.3 En man från Hvena socken använde mot
samma krämpa en fras, som något smakade latin, hvilket enligt
hans uppgift berodde däraf, att han lärt den af en djäkne från
Kalmar. Dess lydelse var: »Max, pax, tumax»,och den sades vara
användbar äfven mot feber.4 En gubbe från Vimmerby menade
sig kunna häfva tandvärk med det enda mystiska ordet:
»Kalamyr is».5

En ofta anlitad kur mot sjukdom var att, medan någon
magisk formel uttalades, föra den sjuke mellan ett klufvet träd eller
under en upplyftad grästorfva, hvilken då liksom sög till sig sjukdo-

1 Kons. prot. 21 juli 1642.

■ Kons. prot. 21 mars 1639.

3 Kons. prot. 7 mars 1633.

4 Kons. prot. 29 juni 1643.

5 Kons. prot. 29 juni 1642.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1914/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free