Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om linköpings stift under förra .hälften af 1600-tai.et 24i
bädd. Dylika vådadråp beivrades ej blott inför världslig domstol
utan bestraffades äfven af den kyrkliga myndigheten. I vissa
fall finner man, att lagläsaren ställt sig i förbindelse med
stiftsstyrelsen för att kunna rätt bedöma mål af ifrågavarande slag.
Att ett spädt barnlif ej taxerades synnerligen högt af en del
allmoge, kan man vara frestad att antaga, då man beaktar
protokollet om en förlikning, som i mars 1641 ingicks inför
konsistorium. En familj i Kärna socken hade mottagit i »antvartning»
ett litet barn men tanklöst ställt det »tråg», hvari det fått sin
hvilobädd, i alltför nära grannskap till en gryta, som innehöll
sjud-hett vatten. Till följd af otillräcklig eftersyn råkade det lilla
barnet att tumla ur sin bädd och föll därvid i grytan och omkom
ömkligen. De vårdslösa makarna, som åtagit sig att taga hand
om barnet, ställdes till ansvar äfven inför domkapitlet, där de
bjödo barnets moder åtta daler kmt. i förlikning. Hon antog
anbudet och gaf sig därmed till freds.1
En vanlig orsak till de trätor och våldshandlingar, som
be-gingos, var då som nu det allt jör rikliga förtärandet af öl och
brännvin. Den förstnämnda drycken betraktades som en oumbärlig
ingrediens i det dagliga kosthållet för fattig såväl som för rik. Till
och med de spisordningar, som öfverheten fastställt för stiftets
fyra hospital, tillförsäkrade »allmosehjonen» denna dryck till
dagligt bruk. I en deras spisordning från slutet af århundradet talas
om en bättre och en sämre, svagare ölsort. Vid en Visitation, som
biskop Botvidi 1634 höll i Linköpings domkyrkoförsamling,
framställdes en anhållan till stadens borgmästare, att årådstufvan måtte
utses fyra personer att hålla svagdricka till handa åt stadens
djäknar.2 Brännvin nyttjades allmänt. I städerna funnos godt om
krogar och ölstugor, och de förekommo äfven å landsbygden,
ofta i kyrkornas närhet för att draga fördel af de skaror, som
ämnade sig till gudstjänsten där. Ovanligt var ej heller, att de höllos
öppna under själfva tidegärden; ett oskick, som med mer eller
mindre framgång bekämpades af plikttrogna
församlingspräster och af biskoparna vid deras visitationsförrättningar i
socknarna. Mjöd omtalas såsom en vid högtidligare tillfällen använd
dryck i städerna, där äfven vin då kunde komma i fråga. I
Linköping hade tidigt inrotat sig den oseden, att i hem, hvarifrån ett
1 Kons. prot. 30 mars 1641. Antagligen fingo dock de skyldiga äfven
inför världslig rätt plikta för sin oaktsamhet, men därom är ingenting bekant.
2 Visit. prot. 15 sept. 1634.
Kyrkohist. Årsskrift 1914. i y
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
