Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6 2
g. westling
Enär missförhållanden inom äktenskapen mera sällan
beröras i domkapitlets förhandlingar, torde man få antaga, att
sam-lifvet inom dem efter den tidens anspråk och måttstock i allmänhet
varit oklanderligt, om än utan tvifvel dryckenskapen störde
friden och familjelyckan i åtskilliga hem. Ett exempel därpå från
1638 förmäler om en äkta man, som i konsistorium anförde
klagomål mot sin hustru, emedan hon vore hemfallen åt dryckenskap.
Domkapitlet resolverade, att, om med vittnen kunde bestyrkas,
att hon vore skyldig till felet, skulle hon »sättas i tornet och äta
där bröd och vatten en månad», men, om han befunnes »låta illa
i huset utan orsak och traktera henne illa, skulle han på samma
sätt plikta.»* När inför domkapitlets domvärjo drogos mål om
oenighet mellan makar af ståndspersonernas klass, visade
domkapitlet — åtminstone vid vissa tillfällen — mod att med allvar
inskrida, änskönt allmänna opinionen var mycket flat och
undfallande inför adelns och deras vederlikars fel och själfsvåld.
Emellan ett par makar ur deras samhällslager hade så stora
misshälligheter uppstått, att saken 1649 dragits inför kapitlet.
Hufvudfelet befanns ligga på mannens sida. Denne ålades att
afgifva en skriftlig obligation, hvari han medgåfve att låta sig
insättas i fängelse en månad och då »allenast med vatten och bröd
bespisad varda», att försörja hustrun »med tjänstefolk så många
henne löster behålla och husets tarf kan tåla», att uppfostra
barnen efter sitt »stånds ämne och lägenhet» samt för egen del undfly
dryckenskap, att af allt godt hjärta låta falla, hvad hustrun hafver
»exorbiterat så i affronter, despect som annat mera olideligt» mot
honom »gildrat och föröfvat».2 Att kapitlet försäkrade sig om
hans villighet att underkasta sig detta utslag, var naturligtvis
beroende af att personer ur hans samhällsklass ej voro lika
spakfärdiga och hörsamma som allmogen.
Det långvariga krigstillstånd, hvari landet under ifrågavarande
period befann sig, vållade rätt mycken oreda i
äktenskapsförhållandena. En del äkta män, som tillhörde hären, läto ej på åratal
höra af sig i hemlandet. De hemsända listorna på i
krigen-förkomna landsmän innehöllo ej alltid upplysningar om saknade
personer, hvarför somliga kvinnor ej visste, om de voro änkor eller
hade mannen i lifvet. En återkommen knekt hade törhända spridt
ut ett rykte, att mannen omkommit under fälttåget, och friare
1 Kons. prot. 6 mars 1638.
s Kons. prot. 9 maj 1649.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
