Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. D. Hallbäck. J. O. Hoof och Hoofianismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
j. o. hoof och hoofi an ismen
275
offentliga bibliotek och flere af de tryckerier, från hvilka de
utgått, hafva numera upphört. Författaren har påträffat ett och
annat exemplar hos Hoofianerna själfva. Tyvärr hafva dock ett
par af dem varit i defekt skick, hvilket gäller om »Domsbasunen »
och likpredikan öfver Hoof, om hvilken senare dessutom må
påpekas, att den är tryckt utan paginering.
I fråga om nyttjandet af Sellergren s bref må följande
svårighet påpekas. Under det att Hoofs namn t. ex. s. 385,495,540 utsättes,
betecknas han eljest med blott »pastor H. »likasom Nyman med »N.»
Att det verkligen menas Hoof äfven på de öfriga ställena framgår
emellertid af sammanhanget. Hvad åter Nyman beträffar finnes
åtminstone ett1 af ställena refereradt till Nyman både af P.
Wieselgren och E. J. Ekman samt i Biografiskt Lexikon.
Lyckligtvis äro de oomtvistade ställena tillräckliga att klargöra
Sel-lergrens ställning till båda, hvarför frågan är af mindre vikt.
Af Wingårds och Tegnérs korrespondens är . af stort värde
åtminstone för bedömandet af dessa biskopars och regeringens
uppfattning af rörelsen och de vidtagna åtärderna. Den
omständigheten att båda, hvar för sig, kommit till en liknande uppfattning
gör, att man ej heller lcan lämna dessa källor ur sikte vid
bedömandet af själfva rörelsen, äfven om det ej är att betvifla, att de själfva
understundom blifvit förda bakom ljuset och deras personligheter
gifvit färg åt utlåtelserna. Hvad af Wingårds uppfattning beträffar
har den redan granskats af D. Fehrman a. a.2, hvarför detta parti
här endast summariskt behandlats.
För Schartauanernas uppfattning af Hoofianismen äro
gifvetvis uppsatserna i Nordisk Kyrkotidning och G. D. Björck a. a.
goda källor, enligt den kännedom vi äga om redaktörernas och
dessa publikationers allmänna hållning.
För uppfattningen af striden mellan gammal- och nyläsarne,
har Nils Sandblads »Minnen» från Gnosjö (svåråtkomlig) det
allra största värde, då han befann sig i Gnosjö som präst just vid
denna tid.3
Vi öfvergå härmed till redogörelse af källor af något mindre
värde, nämligen de, där traditionen spelat en viktig roll, Skarstedts:
1 Sellergren, a. a. I., s. 327. E. J. Ekman, a. a. s. 278. Biograf. Lexikon
X: 3, s. 127.
2 Recenseradt af Heuman Lundström. Kyrkoh. Årsskrift 1910.
3 Förut emellertid trvckt i Göteborgs Veckoblad 1889, N:o 12 (!I/;I) °cli
N:o 18 C/,).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
