Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. D. Hallbäck. J. O. Hoof och Hoofianismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
Göteborgs herdaminne, C. W. S(karstedt) »Ett hundraårsminne»
och E. J. Ekman: Den inre missionens historia. Innehållet i dessa
skrifter år af två slag, nämligen dels hämtadt ur offentliga
handlingar, om ock med möda kontrollerbara, och därför af värde, då
det gifver uppslag till nya undersökningar, dels ur den muntliga
traditionen. Skarstedt uppsamlade mycken sådan under sina resor
i Göteborgs stift. I fråga om E. J. Ekmans a. a. synes förloppet
hafva varit, att han vändt sig till meningsfränder från när och
fjärran, hvilka skrifvit de olika partierna, som sedan på ett mycket löst
sätt sammanfogats till ett helt. Härför talar mycket i denna öfver
ali beskrifning kritiklösa bok, t. ex. de många upprepningarna af
samma sak, de många motsägelserna, den ojämna stilen, o. s. v.
Med stor urskiUning får man ösa ur denna källa. Från en
synpunkt, och det är just i hufvudsak vår, är den likväl ej utan värde,
det är vid bedömande af partiets egna tankar om utomstående
rörelser. I detta hänseende är arbetet t. o. m. en källa af
betydande värde.
Hvad åter den Skarstedtska tryckta traditionen beträffar
vill författaren yttra något om den i samband med upplysningarna
om det arbete, han själf ägnat åt att samla och bearbeta ytterligare
dylikt material och dess värde som historisk källa.
Såsom vetenskaplig källa är alltid traditionen af mindre värde
och det ju längre tillbaka i tiden händelserna ligga. Redan
berättelser i andra hand förlora mycket af sin trovärdighet. Men äfven
hos ögonvittnen kunna minnesfel insmyga sig. Berättelsen får ock
gärna partifärg och senare tiders uppfattning om händelser och
personer verka ock influerande, likasom själfva tiden, underligt nog,
har en förmåga att breda ett visst skimmer öfver det gångna,
förstora och förminska samt förändra dagrarna. En och annan skulle väl
af dessa skäl, ej utan orsak, fråndöma traditionen allt vetenskapligt
värde. Men ej blott den omständigheten, att traditionen har sitt
intresse för kunskapen om senare tiders uppfattning om de gångna
händelserna, gör att vi ej få helt förbigå den. Under vissa
föreliggande omständigheter kan den ock gifva sakkännedom om
händelserna själfva, förutsatt att det nödiga kritiska förfaringssättet
iakttages. Att det så är fallet med den här ifrågavarande, bland
folket gängse traditionen har följande skäl:
1) Materialet är hopsamladt på de orter, där de Hoofianska
traditionerna varit synnerligen lefvande, företrädesvis i Mjöbäck,
där Hoof bodde, i Svenljunga, där Hoof tjänstgjorde som kornrni-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
