Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. D. Hallbäck. J. O. Hoof och Hoofianismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
j. o. hoof och hoofi an ismen
281
dem.1 Också hafva de i det följande brukats såsom trovärdig
källa. Detta gäller dock med en viss reservation. Skälet är
följande. Hvad som icke förut synes hafva skett, nämligen
förfalskning, synes hafva insmugit sig just då man tryckte intygen om
äktheten, nämligen 1843, vid hvilken tid man samlade
predikningarna till större enheter. Skälet till samlandet var tvennehanda. Det
ena var att man för klandrets skull ville utesluta en och annan af de
skarpaste och oförsiktigaste, hvilka emellertid för den skull äro af så
mycket större betydelse som källa för oss. Det andra var att man
ville hafva en fullständig årgång, hvartill emellertid på somliga dagar
saknades predikningar. Då inflickades en och annan af andra
författare — traditionen uppgifver Lars i Korslid såsom utförare af
detta falsarium. Så godt sig göra låter hafva vi sökt bilda oss en
uppfattning om dessa uppgifters trovärdighet. Det visar sig här
att åtskilligt stöder dem. Den inre beskaffenheten hos de
ifrågavarande predikningarna, stilen och innehållet, är visserligen ej
sådan, att man direkt kan förneka Hoofs författarskap. Andens
öfverensstämmelse mellan Hoof och hans lärjungar, och den
mångåriga vanan hos afskrifvarna att handskas med de äkta
predikningarnas utgifvande tillåtes en ganska väl gjord imitation. För
ett särskildt fall åtminstone, det är 5:te söndagen eft. i3:dedagen,
föreligger emellertid ett tydligt bevis. Gå vi till nämnda års
kalendrar finna vi nämligen att under hela den tid Hoof skulle
kunnat uppträda predikades det aldrig på denna söndag. Här
föreligger ett tydligt falsarium. Man måste sålunda vid
nyttjandet af Högmässopredikningarna såsom källa taga sig till vara
för att bruka andra af predikningarna än dem som förekomma i de
äldre upplagorna, de häftesvis utgifna.3
Innan vi lämna denna afdelning vilja vi ock söka sortera
predikningarna i tidsföljd, så godt sig göra låter, något som om det
kunde ske skulle hafva det största värde. Tyvärr möter dock
stora svårigheter.
Vid några af dem äro årtalen utsatta i de första upplagorna
fastän i de senare vanligen utlämnade. Detta gäller om
Nyårsdagen (intagen i Högmässopredikningarna) 1825; 1 Bönedagen
(D:o i Bih.) 1820; Passionspredikan I Akt. (i Bih.) 1822; Förklaring
öfver I Akten (i Str. Pr.) 1826; Skriftetal för nattvardsungdom
1 Str. pr. 150.
2 Vid predikningarne i »Strödda pred.» och Bill. åter bortfaller skälet för
interpolationerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
