Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. D. Hallbäck. J. O. Hoof och Hoofianismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
h. d. hallbäck
(i Str. Pred.) 1820; tal vid samma tillfälle (i Str. Pr.) 1820; 11 s.
efter Tref. (i Bih.) 1820. Hvad Marie Bebådelsedags predikan (i
Högm.) beträffar finnes året 1823 i texten. Påskdagen (i Str. Pr.)
bestämmes till 1819 af Lars i Korslids sång om den verkan denna
predikan gjorde på honom.1 I fråga om pred. 27 s. efter tref. (i
Högm.) hafva vi att välja emellan åren 1815 och 1827 enligt
kalendrarna, då det endast predikades dessa år under den tid, som kan
ifrågakomma. Omnämnandet af smaken för nya psalmdiktningen
afgör årtalet till 1815. I fråga om 2 s. i adv. (i Högm.) bestämmes
den till 1816 eller 1817 af omnämnandet af
Bibelöfversättningsarbetet. Mycket senare torde den åtminstone ej vara. I allmänhet
torde nog dessa uppgifter vara riktiga. Att det dock ej är alldeles
pålitligt visar sig emellertid af att Schartau skrifvit ett utkast öfver
samma text, som Hoof predikat öfver i:sta Böndagen 1820; men
daterat det 1821.3 Endera måste sålunda hafva fel.
Som vi sett blir sålunda resultatet af denna undersökning
ringa. Vi äro emellertid ej alldeles utan hjälpmedel att åtminstone
begränsa tidpunkten för en del af de öfrigas hållande. De som
tryckts t. ex. 1821 måste vara hållna senast detta år. Visar då ock
kalendrarna, att det ej predikats på en söndag några af de
föregå-gående åren i rad kan tiden bestämmas till än tidigare. Ej heller
på denna väg kommer man emellertid synnerligen långt från
1820-talet.
Nymans predikningar åter hafva redan på grund af inre skäl
ej ansetts synnerligen värdefulla som källa hvad rörelsen beträffar.
Men frågan hur den eldige folktalaren kunde utgifva så sällsynt
torra predikningar får en lika oväntad som tillräcklig förklaring,
i en brefväxling mellan honom och förläggaren N. M. Lindh.3
Förloppet vid predikningarnas utgifvande var nämligen följande. 1830’
15/i2 skref Nyman själf till nämnde Lindh utbjudande sina
predikningar. Tonen är mycket medveten. Vissa villkor stipuleras t. ex.
att försäljningspriset per exemplar skulle sättas lågt och att han
själf erhölle 1000 Rdr. Banko. Dessa ville han använda för att sedan
själf blifva förläggare till ett kateketiskt arbete. Om ej
reflekterades behöfdes intet svar, ty han ändrade icke sina villkor etc. Intet
svar afhöres emellertid förr än 1833, då affären till ömsesidig
belåtenhet kom till stånd. Kontrakt upprättades enligt hvilket Ny-
1 7 Andel, sånger. Borås 1842, s. 31.
5 Henrik Schartau: Predikningar III: 597.
3 K. B., Sthlm, »L. 5», s. 265 — 279.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
