Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. D. Hallbäck. J. O. Hoof och Hoofianismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
j. o. hoof och hoo fi an ismen 309
besmitta sig af deras synder; som handtera penningar på
söndagen antingen de betala eller mottaga dem, som bära något på
söndagen eller förrätta det ringaste arbete på den dagen om det
ock vore det nödvändigaste; och om någon på söndagsaftonen
körde in hö eller säd då svårt bärgningsväder varit i veckan och
ett länge och mycket saknadt och önskadt tillfälle erbjuder sig
så är det otvifvelaktigt bevis på en förhärdad syndare som
djäfvulen visst skall en gång plocka i så små stycken, som det finnes
gräs och strå i lasset med mångfaldiga andra dylika egenheter.
Men om v. pastor Hoof så predikat eller lärt dem vet jag icke, eller
åtager mig bevisningsskyldighet om desse och otålige andre
rykten äro sanna eller af elaka människor hopsmidda » o. s. v.1
Intressant är denna skildring, då den är af så tidig dato. Det visar sig
ock att hart när alla de anklagelsepunkter, som sedermera
före-kastades rörelsen, redan nu framställas — väl till märkandes med
undantag af frågan om egendomsgifvandet. Fattigdomsidealet
synes Hoof hafva först något senare omfattat. Det står i
sammanhang med hans studium af Louvigny, som torde begynt mellan
åren 1812—1818.
Vi vilja nu närmare granska de angifna karaktärsdragen,
såsom de framställas från andra håll.
Regelbundna kyrkobesökare inställde sig från flera mils
omkrets. Det omtalas t. ex. att i Fägered, 4 à 5 mil från Svenljunga,
voro människor tvehågsne om de skulle gå till Drängsered att höra
Ingman eller till Svenljunga att höra Hoof. Oss förefaller det vara
väldiga kraftprof, som presterades af dessa pigor, drängar och
dagsverkare, som efter veckans stränga arbete regelbundet kunde
gå den sammanlagda vägen af sex à tio mil för att därefter begynna
en ny arbetsvecka. En egendomlig anblick måtte ock desse
nattvandrare erbjudit med sina allvarsamma anleten och underliga
dräkter. Många äro de drag som berättas från dessa färder. Så
omtalas t. ex. en ung flicka från Gällstad, som gärna hörde Hoof.
Det var sommartid och alla hade hela dagen arbetat med höskörden
och voro alldeles uttröttade. Då aftonen kom ville hon likväl gå
till Svenljunga. Fadern gjorde invändningar men ville ej hindra
henne från att gå och höra Guds ord. Då hon begifvit sig af, tänkte
han emellertid på, hur trött hon måste blifva af den 6 mil långa
vägen, hvarför han spände för hästar och for till Svenljunga, han ock.
Dottern som i kyrkan med förvåning igenkände fadern fick åka
1 Göteborgs donikap. allegater 1812.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
