- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Femtonde årgången, 1914 /
310

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. D. Hallbäck. J. O. Hoof och Hoofianismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 320 h. d. hallbäck

hem. Det sägs ock att hon fått löfte att när hon ville härefter gå
och höra Hoof, ty sade fadern: »Jag undrar nu icke mer på det».

Jämte de många som gingo för sin själs skull voro emellertid
många, som utan djupare allvar rycktes med. Dessa vandringar
blefvo moderna och hotade urarta till ett slags folknöjen.
Allehanda ondt talades man och man emellan om dessa nattliga
färder. Kyrkorna blefvo till trängsel fyllda.
Sockenstämmoprotokollen gifva vid handen, att man för folkträngselns skull måste
utsätta vakt vid de kyrkor, där Hoof predikade1, och
församlings-boarna klagade däröfver, att de voro »utestängda från sina egna
kyrkor » för dessa främmande besökares skull, hvilka »tidigt och ofta
under stoj och oljud fyllde templen».2

De verkliga hoofianerna togo emellertid ingen del i dessa
karavaner. De gingo tysta i små grupper om tre à fyra, män för
sig och kvinnor för sig. Att många af dem likväl kommo att
förorsaka ett slags kyrkobuller berodde på att de efter att hafva hört
den första predikan ofta bröto upp omedelbart under gudstjänsten
för att hinna till annexkyrkan för att där åhöra ännu en dylik om
2 å 3 timmar innan de ånyo begåfvo sig på hemvägen.2 Senare
stadgades emellertid plikt af 24 sk. B. för den, som lämnade kyrkan
under gudstjänsten utom för särskilda behöfs skull.3 Om
sommaren stod emellertid mycket folk på kyrkogården vid de öppna
fönstren och dörrarna. Då var ock vägen mindre tröttsam. Om
vintern var det värre. Många togo skada till hälsan. Den sista
gången Hoof predikade, hvilket var 2:dra sönd. efter i3:dedagen,
inträffade ett j^rväder så förskräckligt, att många i nattens mörker
lära omkommit på hemvägen.

Men icke alla voro de, som kunde regelbundet besöka de
kyrkor, där Hoof predikade. Huru stor än både villigheten och
förmågan att öfvervinna vägens besvärligheter var, blef det dock
för många omöjliga ting. Hoofs rykte gick vida. Det berättas
t. ex. om en major, som i samvetsbekymmer reste 14 mil för att
rådfråga honom.4 Från Västgötaslättens aflägsna bygder, sökte
folket sig ned till Hoofs kyrkor.5 I Göteborg funnos många hoofianer.4
I Boråstrakten gick »läseriet framåt» och »underblåses af Hoofs

1 Svenljunga sockenstämmoprotokoll 17/s 1819.

2 Visitationsprotokoll, Svenljunga 1819.

3 Svenljunga sockenstämmoprotokoll 4/b 1820.

4 C. W. S., Göteborgs stifts Herdaminne 785.

11 C. W. S., Ett hundraårsminne, s. 33, 79.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1914/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free