Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. D. Hallbäck. J. O. Hoof och Hoofianismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 324
h. d. hallbäck
Vi vilja då först se till, hur den ekonomiska sidan ställde sig
för honom. Vi erinra oss ur det föregående, att Hoof genom sitt
giftermål upphjälpte sina genom studieskulderna fördärfvade
affärer. Den så förvärfvade förmögenheten smälte emellertid
bort som snö för solen under dryckenskapstiden. Den anklagelsen
reses nu upp mot honom, att hans uppträdande föranledts af
behofvet att stärka den svaga ekonomien. Hvilken roll denna fråga
spelar i brefväxlingen mellan regering och biskop hafva vi ock
redan sett. Ännu 1831 skrifver biskopen ytterligare, att Hoof hittat
på »att genom conventiclar och kärleksmåltider till hvilka offren
buros ymnigt rangera sig. »* — En af dem som bibringat biskopen
denna uppfattning känna vi åtminstone. Så skrifver nämligen
prosten J. Chronander 1821 till honom:3–- »snart förestår mig
en valförrättning uti Svenljunga. Alla förmoda pastor Hoof vara
säker. Jag hoppas och önskar äfven detsamma i den glada
förmodan att det obehagliga Löpandet upphörer med orsaken
därtill. Troligen har till en betydlig del Behofvet å hans sida varit
driffjädern till den söndring han förorsakat, åtminstone under de
senare åren. Hos de fleste yngre folktjusare däremot är
Högmodet eller Egennyttan motivet. Det kittlar den unge folkläraren
att så lätt kunna sätta alla andra långt bakefter sig. Jag
känner ock med tämmelig visshet, enligt de upptäckter jag
tillfälligtvis kunnat göra, att den villade Enfalden troget följer föreskriften
att icke komma med toma händer inför sin Herra» — Erkännas
må nu visserligen, att sådana beskyllningar lätt kunde uppkomma.
Hoofs inkomster voro aldrig synnerligen stora. Förutom
afkastningen af gården Floghult, som dock var skäligen bördig, bestod
den under många år blott af adjunktslönen. Efter befordran blef
det något bättre. Ett par handlingar i Domkapitlets arkiv låta oss
se huru därmed förhåller sig.3 Det ena är ett arrendekontrakt
af den 29 dec. 1823 å komministerslägenheten för pastor N.
Johansson. Hoof förbehåller sig årligen 222 Rdr. 10 sk. 8 rst. Banko samt
ystet af Refvesjö och Redslared, hvaremot allt det andra, jämväl
afkastningen af bostället, tillföll adjunkten. Längre fram blir
det emellertid något bättre.4 1827 brukade Hoof bostället själf,
1 Fehrman a. a., s. 88.
- Bref till af Wingård 1821.
:i Arrendekontrakt, Göteborgs Domkapitels allegater 1823 och 1827.
d Klagoskrift. Göteborgs Domkap. allegater 1827.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
