Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. D. Hallbäck. J. O. Hoof och Hoofianismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
j. o. hoof och hoofianismen
33 T
Hoof att tacka för sitt uppvaknande till salighetsangelägenhet.
I dödboken står bredvid namnet följande ord: »En nitisk lärare
och verksamt redskap i Herrens hand till själars väckelse och
bättring». Liktalet hölls af prosten Meuller i mycket erkänsamma
ordalag, fastän det omtalas både hvad han förut varit och sedan
blifvit. Trenne äreminnessånger författades och trycktes af hans
anhängare.1 .Öfver grafven, som finnes å Holtsljunga kyrkogård,
finnes en stenhäll, på hvilken står: »I Jesu Kristo han vann ty han
grät och bad honom. » Den bästa minnesvården reste docken kvinna.
Hvarje år, vid sommartiden, syntes hon en dag på grafven, där
hon i bön dröjde tills solen försvunnit. Hon talade till ingen.
Omkring 1894 måtte hon dött, ty hon syntes aldrig sedan.
Biskop af Wingård åter lämnade följande eftermäle: »Senast
var det den store Jacob Otto Hoof (som dog), hvilken ingen nu
gråter; hvad hade ett sådant dödsfall för 20 år sedan icke vållat för
en klagodag. Sic transit gloria futilis».2 (Forts.)
1 Meuller a. a., Sju andeliga sånger. Borås 1842.
2 Skarstedt a. a., s 52.
H. D. Hallbäck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
