Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gustaf Brandt. Carl Olof Rosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 6
gustaf brandt
löper på. I själfva verket går hvarje religiositetens pånyttfödelse
inom kyrkan via pietismen tillbaka till Luther.
Pietismen har spelat en ytterst viktig roll i kyrkans
historia. Fatta vi den i sin vidsträcktaste betydelse som ett
kollektivbegrepp för till olika tider verksamma företeelser gående ut på
häfdandet af det fromma lifvets rätt gent emot ensidig
konfessio-nalism eller förflackad kristendomsuppfattning, så ha vi att till
densamma räkna icke blott en oerhörd mängd af sporadiska
väckelseföreteelser af mer eller mindre mystisk-svärmisk natur, utan
äfven så betydelsefulla företeelser som herrnhutismen och metodismen.
Till densamma höra då äfven de nya kraftiga strömmar af
religiös lifaktighet, som åvägabringa den kraftigaste reaktionen
mot rationalismens herravälde. Till densamma hör slutligen
också den egenartade kristendomsriktning, som växer sig stark
vid 1800-talets midt, och som särskildt i Sverige fått sin
kyrkohistoriskt intressanta typ.
De nya formerna af pietism förete en stark förmåga af
assimilation. Den inbrytande epokens allmänt individualistiska
karaktär spelar härvid en grundläggande roll. Det allmänna
draget hos ali pietism att liksom skjuta den konfessionella
bestämdheten åsido, möjliggör en intim kontakt mellan olikartade
strömningar. Men å andra sidan visar sig äfven pietismen i en fast
konfessionell typ, med ett kraf på återvinnande af utaf neologien
uppgifna gammalprotestantiska positioner. De nya pietistiska
strömmarna bära fram en stundom mycket stark fordran på en mera
allsidig tillbakagång till Luther.
Den nya tiden får sålunda ett bredt drag af pietistisk aktivitet
till förmån för det religiösa lifvets pånyttfödelse. Men därjämte
röra sig naturligtvis krafter af annat slag och med andra resurser.
Vi söka att i korthet belysa, hur det religiösa och kyrkliga
läget ter sig under denna på både religiös och kulturell rörelse
utomordentligt rika tid.1
* *
I England har metodismen uträttat ett betydelsefullt arbete
mot kyrklig stelhet och massornas afkristning. Själf har den
vunnit en oerhördt fast organisation och upptagit ett omfattande
1 Jfr D. Fehrman: Carl Fredrik af Wingårdh II, i hvilket arbete äfven
ingår en ganska bredt anlagd allmän öfverblick öfver tidehvarfvets början.
Sid. 226 ff".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
