- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Femtonde årgången, 1914 /
339

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gustaf Brandt. Carl Olof Rosenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

carl olof rosenius

339

praktiska uppgifter, assimilerar med sig ett individualistiskt
pietistiskt fromhetslif och förbinder sig på bred konfessionell grund
med tidehvarfvets religiösa allianssträfvanden. Här öppna sig
liksom i den evangelikala riktningen i England, med hvilken man
står i liflig kontakt, vida utsikter för verklig religiös pånyttfödelse,
här ges rika uppslag till utlösande af de storslagna krafter, som
kommit till uttryck i den s. k. »inre missionens» underbara
offergärningar. Den tyska nationen är den egentliga bäraren, men
uppslaget är af internationell betydelse och väcker starka reflexer här
och hvar i den protestantiska världen.

Vi kunna måhända nöja oss med.att så skissera läget.
Otvifvelaktigt rymmes mycket mer i detsamma, men för vår uppgift
torde den bild vi sökt gifva vara tillräcklig. Ty på de här
schematiskt angifna punkterna torde man utan svårighet kunna
konstatera inflytelser på svenska förhållanden.

B. Inom Sverige.

Man har vant sig vid att i allmänhet i vårt land iakttaga
parallellföreteelser till de religiösa företeelserna särskildt på kontinenten.
I stort sedt gäller detta äfven för den tid, som vi syssla med.
Neo-logien bröts här af tämligen liknande faktorer: i. pietistiskt
präglade reaktioner, samt 2. en kompromissartad, af tidehvarfvet
färgad bildningsreligion af olika nyanser.

i) De pietistiska reaktionerna ge sig tillkänna i mer eller
mindre lokaliserade »väckelser». Först möter oss den i södra och
västra Sverige betydelsefulla insatsen af Henrik Schartau. Här
stöta vi på en egenartad pietism, förbunden med många af
ortodoxiens teoretiska grundpositioner. Man har velat finna tydliga
förbindelser till den würtembergska grenen af pietismen på
kontinenten1; förbindelselinjerna löpa måhända lika tydligt till den
gammalsvenska pietism, som i Nohrborg haft sin märkesman.
I hvarje fall rinner här en kraftig ström af nyvaknad religiositet
och åstadkommes en mäktig reaktion mot den försumpning, som
under neologiens herravälde gripit omkring sig. Schartauanismen
är äfven en strängt kyrklig företeelse. Schartau var kyrkan och
kyrkoläran uppriktig tillgifven, och hans anhängare ha aldrig
lämnat detta drag ifrån sig. Det egentligen pietistiska inslaget var

1 Wieselgren: Svenska kyrkans sköna litteratur, sid. 495 ff. Obs.!
»Würtembergska pietetskolan». Jfr Quensel: Homiletik3, sid. 412 samt Edv.
Rodhe: Henrik Schartau som predikant, sid. 46 och passim m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1914/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free