Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gustaf Brandt. Carl Olof Rosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 6
gustaf brandt
den markerade betoningen af den kristnes ställning gentemot
världen samt krafvet på en genomgripande frälsningstillägnelse,
framkallad och ledd af förkunnelsen om en pedagogiskt schematiserad
frälsningsväg, nådens ordning. Schartaus häfdande af den rätta
läran koncentrerar sig i icke ringa mån kring denna; gentemot det
af ortodoxien ensidigt omfattade objektiva i kristendomen
ur-gerade han frälsningens subjektiva sida. Hans predikan kan i så
måtto anses öfvervägande etisk och vädja förnämligast till
vilje-lifvet och dess helgande. Dock torde man härvid besinna, att
Schartaus appell till det etiska går genom en ganska omsorgsfull
dogmatisk analys af det kristna sanningsinnehållet. Bakom den
noggrant utredda frälsningsordningen skådar man den kyrkligt
ortodoxa läran — och äfven den tanke, som skulle bli tidens
lösen: tillbaka till Luther!
Jämförd med Schartaus väckelse te sig andra liknande
företeelser som mindre betydande. De inskränka sig till lokala
lifs-rörelser af sporadisk natur. Sådana äro t. ex. de som framkallats
af en Lars Linderoth i Göteborgs stift, Per Tolleson i ärkestiftet
och senare Peter Lorens Sellergren i Växiö stift samt
folkpredikanten Per Nyman på olika verksamhetsplatser. — I detta
sammanhang böra också nämnas den egendomliga pietistiskt formade,
revolutionerande verksamhet, som utöfvades af den mäktige
väckelsepredikanten Lars Levi Laestadius i höga norden, en typ
för sig i den svenska kyrkans historia, samt de rörelser, som
alltjämt bevittnas, där de s. k. äldre norrlandsläsarna verka.
Det gemensamma draget är det pietistiska krafvet på
bättring och genomgripande omvändelse, obesmittad bibeltro och
lagisk helgelsesträfvan. Det gemensamma är äfven en asketisk
oförståelse för de värden, som upplysningstiden gifvit i arf.
2) Men, som ofvan nämnts, äfven från andra håll kom
reaktionen. Här möter man tydliga paralleller till företeelserna utom
landet. Tillbaka till Luther! ljöd ropet äfven i Sverige. Det blef
snart de ledande kyrkomännens tanke, som äfven omfattades af
vidare kretsar. Man kunde förvisso äfven i Sverige uträtta
storverk med denna tanke, ty »tillbaka till Luther» innebar ett
återknytande till reformationens båda hufvudfundament: bibelordet
och centralläran rättfärdiggörelsen genom tron.
Hvad bibeln beträffar, tillhörde det seklets början, att den
återfår sin plats i nationens religiösa lif genom skapandet af bibel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
