Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gustaf Brandt. Carl Olof Rosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 6
gustaf brandt
dai’na, äfven i värf land väckte den största uppmärksamhet. Allt
under det den Heliga Skrift genom en energisk bibelspridning
gjordes tillgängligare, och gudsordet själft fick bevisa sin nyskapande
makt på det religiösa lifvet, komma äfven till Sverige dyningarna
af de anlopp mot dess auktoritet, som t. ex. den yngre
Tiibinger-skolan i Tyskland gaf upphof till. Den mer eller mindre populära
bibelkritikens århundrade är inne.
Väl sträckte sig intresset knappast till de bredare lagren, men
så mycket mer till de bildades kretsar och i begynnande grad till
prästerskapet. Äfven här väckte de Strausska skrifterna enormt
uppseende. Det blef signalen till en del stormlöpningar mot bibeln.
»Mer än en af våra svaga teologer började svikta i sin tro», yttrar
en författare.1 Visserligen afvärjdes vådorna genom lärda och
grundliga inlägg från kyrkans män, — men den destruktiva
bibelkritiken fanns numera äfven i vårt land. Äfven om denna icke
tog sig samma hänsynslösa uttryck som i utlandet, kom dess
befintlighet bland statskyrkans representanter eller anhängare att
spela en betydelsefull roll. Som man ofta kan se, utgjorde denna
omständighet en icke oväsentlig anledning till den opposition,
som under den kommande väckelserörelsen riktades mot det
kyrkliga samfundslifvet i sin helhet. Den nypietistiska rörelsen
bygger intensivt på en mekanisk inspirationsteori och en extrem
bok-stafstro. Det äger nog sin riktighet, att denna bokstafstro rent
af kunde bli uttryck för en demokratisk religionsuppfattning2 och
sålunda i sin mån utgör ett belysande bidrag till den evangeliska
väckelsens allmänna karaktär. Som ett intressant uttryck för den
uppmärksamhet, som bibelspörsmålet ägnades i litteraternas leder,
kan nämnas en skrift af Fredrika Bremer: »Morgonväckter»3,
hvari hon anmäler sin ställning till Strauss’ utkomna bok om
evangelierna. Denna skrift, liksom för resten äfven de recensioner,
som den framkallade, äro belysande för den sträfvan efter religiös
orientering, som rörde sig ibland öfvergångstidens bildade kretsar.
Tiden fram till midten af århundradet kännetecknas sålunda
af mångahanda krafter och idéströmningar, mer eller mindre
verksamma för återuppväckande af intresset för religiös lifaktighet
och fördjupad kristendomsuppfattning. Ser man på resultatet,
kan man emellertid icke neka till, att den religiösa pånyttfödelsen
’ P. G. Ahnfelt: Studentminnen II. Sid. 158.
- H. Høffding: Religionsfilosofi. Kbmn 1906. 2 opl. sid. 288.
8 Fredrika Bremer: Morgonväckter. Sthlm 1842.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
