- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Femtonde årgången, 1914 /
348

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gustaf Brandt. Carl Olof Rosenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

348

gustaf brandt

frälsningsförkunnelse med naiva och starkt personliga
uttrycksmedel.

En dylik förkunnelse skapade redan den äldre pietismen, en
sådan kräfves med nödvändighet af rörelser, som i så hög grad
bygga på pietistiskt fromhetslif och personligt religiösa
lifsyttringar som väckelseföreteelserna. Förutom den subjektivistiskt
drifna uppfattningen om de troendes andliga prästadöme och dess
konsekvenser, torde just detta markerade kraf på en enkel folklig
förkunnelse ha bidragit till framkomsten och populariteten af en
konventikelpräglad lekmannapredikan. Till en början möter denna
under mycket obetydliga former såsom andaktsledning och
bibelförklaring vid uppbyggelsesammankomsterna, men snart nog som
en direkt homiletisk produkt med säregna drag. C. O. Rosenius
är icke blott Sveriges mest betydande lekmannapredikant1, utan
äfven den förste, som framburit en verklig karaktäristisk
lekmannapredikan.

Bristen på en mera enkelt lagd, folklig förkunnelse förklarar
äfven den begärlighet, hvarmed snart nog religiösa ströskrifter
och traktater mottogos, samt den betydelse, som den periodiska
religiösa tidskriftslitteraturen kom att få. Traktatspridningen
började ganska tidigt här i landet, och det torde icke vara lätt att
mäta den roll, denna omständighet spelar för utformandet och
utbredandet af den mäktiga rörelse, som den evangeliska väckelsen
utgör. Men traktatspridningen spelar äfven från början en annan
roll. Traktaterna och ströskrifterna äro mestadels öfversättningar,,
som på mångahanda sätt återgifva religiösa förhållanden i utlandet.
De äro importvaror på den religiösa marknaden. Ingenting torde
väl så mäktigt bidragit till att s. a. s. internationalisera det
ny-vaknande fromhetslifvet. Och ingenting torde väl varit mer ägnadt
att vidga den redan i sig själf bredt konfessionella ståndpunkt,
som väckelserörelsen rör sig på.

Af allt det ofvanstående, som endast nödtorftigt kunnat
skisseras, torde framgå efter hvilka linjer väckelsens företeelse
kommer att utvecklas. Vi torde äfven framdeles, när vi skärskåda
densamma såsom den ter sig under fastare former, kunna bevittna,
hur betydelsefulla cle ofvan antydda förutsättningarna voro.

Men vi skulle förbise en viktig sida af väckelserörelserna, om
vi icke satte dem i samband med den allmänt politiska
utvecklingen i landet. Vi måste äfven se väckelsen som en företeelse, i viss

1 O. Ahnfelt: Art. »Rosenius» i Kirkelexikon før Norden III, sid. 819 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1914/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free