Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Nathan Söderblom. Ärkebiskop Stefans invigning i katedralen i Sens år 1164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ärkebiskop stefans invigning i katedralen i sf.ns ar i 164 407
på den bok han håller framför bröstet. I domkyrkans
skattkammare finns ett relikskrin, som äfven kan leda tanken till
Thomas a Becket. Det har den vanliga formen af en kyrka, är
ett vackert emalj arbete från Limoges och påminner mycket om
altarskrinet i Trönö kyrka i Hälsingland. På bådas nederstycke
skildras dråp af en biskop invid ett altare. Tre, i Sens fyra,
väpnade män intränga. Den främste hugger biskopen i halsen
med ett svärd. På takplattan ofvanför skildras begrafningen.
Men medan Trönö-skrinet sannolikt föreställer dråpet på Thomas,
kan dess motsvarighet i Sens icke tolkas så, enär de två
mellersta våldsmännen där äro i färd med att med yxor döda två män,
som knäböja med upplyfta händer. Den främre faller redan
framstupa. Thomas dödades ensam. Man hänför bilden på Sens-skrinet
till Saint Denys. Motivet är vanligt på relikskrin af emalj från
Limoges.1
Kyrkan och stiftet Sens hafva gamla anor. Den fromma
traditionen låter Petrus utsända Sabinus, Saint Savinien, en
af de sjuttio lärjungarna, för att predika i le pays Sénonais. I
hvarje fall var biskopssätet där gammalt. Den förste biskop
i Sens, som bekräftas af säkra dokument, är Severinus, som
bevistade konciliet i Köln år 346. Saint Géric antog titeln
ärkebiskop omkring 700. Från 800-talets slut kallade sig ärkebiskoparna
i Sens: primats des Gaules et de Germanie. Deras ärkebiskopliga
jurisdiktion utsträckte sig öfver Chartres, Meaux, Paris och Orléans
och inskränktes först i sjuttonde århundradet till Auxerre, Troyes
och Nevers. Det kan äga sitt intresse att höra dåvarande
domkapitlets i Sens vittnesbörd om den man, Hugues de Toucy, som var
ärkebiskop vid den svenske Stefans vigning. Kanikerna hade utsett
honom till ämbetet efter den helige Bernards anmaning att välja
en man »värdig en så ädel metropol». »Au nom de la divine Trinité
1 Man ser på Sens-skrinets takplatta två män hålla en svepduk öfver en
kista, hvari martyren begrafves. Bakom står välsignande en biskop med
kräkla. Två män stå ytterst på hvar sida utanför dem, som hålla skynket.
Trönöskrinets takplatta har jämte martyren och biskopen endast de två
likklädet hållande männen, som här knäböja. Dr. Janse hänvisar mig till en
uppsats af Dorn E. Roulin i Revue de 1’art Chrétien XLVI (1903), sid. 299 ff.,
där ett par liknande Limoges-skrin äro afbildade med Thomas a Beckets
martyrium på väggplattan och hans begrafning ofvanför, det ena från Sankta
Theresa kammaren i Escurial, det andra från Spitzer’s samling, båda från I5:e
årh. Där omnämnes äfven andra snarlika skrin. Så vanligt var motivet.
Särskildt tillämpades det på Thomas a Becket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
