Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Nathan Söderblom. Ärkebiskop Stefans invigning i katedralen i Sens år 1164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
nathan söderblom
hvilken jag besökte i Sens den 28 sistlidne april, kände väl till den
här berörda förbindelsen mellan Sens och Upsala.
Om den domkyrka, i hvilken Sveriges förste ärkebiskop vigdes,
inlade Hugo af Toucy stor förtjänst. Den var då ännu icke färdig.
Den första år 982 invigda katedralen hade fått gifva rum åt en ny
byggnad, som påbörjats 1124 och som redan 1140 kunnat inhysa
det koncilium, som fördömde Abälard. De nedre delarna visa ännu
den romanskastilen, men under arbetets fortlopp fick fantasien vingar.
En ny djärf tanke bemäktigade sig byggmästarne. Sens räknar
sig till ära att först hafva uppfunnit och tillämpat spetsbågestilen.
I april samma år 1164 hade ärkebiskop Hugo haft glädjen att se sin
höge gäst Alexander III inviga den heliga jungfruns altare.
Kyrkans fulländning torde ha ungefär sammanfallit med Hugo’s
bortgång omkring 1168. Sedan dess hafva absiden, tornen och
tvärskeppet uppförts, och mer eller mindre lyckliga restaurationer
företagits. Men hufvudskeppets resning och vissa delar särdeles af
kyrkans östra hälft tedde sig för de två kyrkofurstarne från Lund
och Uppsala likadana som för våra ögon.
Notice.
Le premier archeveque d’Upsal, Stephanus, ancien moine d’Alvastra,
fut consacré par 1’archevëque de Lund Eskil dans la cathédrale de Sens un
dimanche au commencement d’Aoüt 1164, en présence du pape Alexandre III.
Auparavant, Upsal avait des evëques. Mes recherches pour savoir le rituel
employé à cette occasion solennelle, il y a trois quarts d’un millier d’années,
ont été facilitées par Monseigneur Duchesne, qui attira mon-attention sur un
Sacramentaire se trouvant actuellement dans la Bibliothèque royale de
Stockholm. Ce livré de rites a été fait au milieu du IXe siècle pour le
mona-stère de St. Amand. Mais des preuves irrécusables montrent, qu’il a appartenu
à la cathédrale de Sens pendant le XIIe siècle tout entier et qu’il fut employé
notamment pour la consécration des archevëques de Sens. Nous savons
donc que le rituel romain fut suivi pour la consécration du premier
archeveque d’Upsal. Et il n’est pas impossible, qu’Eskil a lu la prière de la
consécration: Deus honoruin omnium dans ce magnifique manuscrit mëme, qui
se trouve à Stockholm probablement depuis le règne de la reine Christine.
Anm. De kyrkohistoriska omständigheter, som föranledde Uppsala
ärke-sätes uppkomst, skildras af docenten K. B. Westman i hans af Kyrkohistoriska
Föreningen i anledning af 750-årsminnet utgifna arbete: »Den svenska
kyrkans-utveckling från S:t Bernhards tidehvarf till Innocentius III:s.»
Nathan Söderblom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>