Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Ernst Lundström. Hvem var den egentlige upphofsmannen till den berömda s. k. Skytteanska skolan i Lycksele?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
011 skytteanska lappskolan
423
nas historia som Elof Haller skrifver i sin handling (1896): »Han
[Gustaf Adolf] satte några lappgossar under information af
kyrkoherden i Piteå Nicolaus Andreæ; detta blef upphofvet till den s. k.
Skytteanska skolan».1 Af det följande synes framgå, att förf.
också anser Gustaf Adolf och Johan Skytte som skolans
grundläggare. Åtminstone nämnes intet 0111 den man, som, enligt hvad vi
i fortsättningen skola finna, bör tillskrifvas äran af att vara
skolans första upphof. Samme förf. uttrycker sig emellertid vida
korrektare och försiktigare senare (1902) i sin artikel om Lapparna
i »Realencyklopädie für protestantische Theologie und Kirche»3,
där det bl. a. står: »Gustav II Adolf vollführte das Werk seines
Vaters, und unter seiner Regierung wurde die Skytteanische Schule
zu Lycksele eingerichtet (1631), so genannt nach dem Reichsrat
Johann Skytte, welcher der Schule eine grössere Geldsumme
schenkte3»––-
Det förhåller sig nu emellertid så, att något samband mellan
Piteå-skolan och den s. k. Skytteanska icke är uppvisbart.
Piteåskolan hade ingen framgång och upphörde snart.4 Upphofvet till
den s. k. Skytteanska skolan är hvarken att söka i Piteå-skolan eller
närmast hos Johan Skytte utan hos Olaus Petri Niurenius, magister
och kyrkoherde i Umeå. Beviset härpå lämnar ett bref från Johan
Skytte »Af Dorpt den 26 Juli 1631» jämte en i brefvet nämnd och
detsamma bifogad kopia af Olaus Niurenius’ till Johan Skytte
insända, odaterade beskrifning med titel »Lapparnas Ymkelige
Hedendoms Lägenheet och Leffuerne j denne werdennes tidh, sampt
medell och förslag, huru dhe ifrån sådan Hedendom kunne förhielpes
på lappska. På grand af samme konungs patent, dat. Stettin d. 20 Juni 1631
blef dock denna, söderom lappgränsen belägna skola år 1632 förftyttad till
Lycksele, inom lappmarkens område, och den består där ännu.»
’ Elof Haller, a. a., s. 8, r. 2—4 uppifrån.
s Elfter Band, herausgegeben von D. Albert Hauck, Professor in Leipzig,
Leipzig 1902, s. 282—283, 30—35.
3 På liknande sätt uttrycker sig en annan modem fackman: K. B.
W[iklund, prof.], i sin artikel »Lappar» i Nordisk Familjebok, s. 1205 i Band
15 af Ny Rev. Uppl., Stockholm 1911. Kanske är Hallers senare riktigare
beskrifning om Skytteanska skolan en frukt af den opposition hans
lektorsaf-handling på denna punkt lär ha mött vid disputationen från
Fakultetsopponentens, dåvarande Doc. FI. Lundströms, sida, som icke var okunnig om
Niu-renii betydelse tack vare finnen K. R. Melanders uppsats.
4 Kyrkoherden i Piteå Nicolaus Andreæ (Rehn), som hade denna skola
sig anbetrodd, uppges af J. Qvigstad und K. B. Wiklund, Bibliographie der
Lappischen Litteratur, Helsingfors 1899, s. 16 och 136,11a dött redan 16280dl
ej 1635, som E. W. B[ergman], a. a., s. 216, 111. fi. uppger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
