Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Ernst Lundström. Hvem var den egentlige upphofsmannen till den berömda s. k. Skytteanska skolan i Lycksele?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
ernst lundström
igenom, Gudz nådige wälsignelse etc. Originalet af Johan Skyttes
nyssnämnda bref jämte kopian af Niurenii relation och den förut
omnämnda, af Pär Sparre vidimerade kopian af det till Livland
sända, säkerligen förkomna originalet af K. Br., dat. Alt-Stettin
d. 20 juni 1631, hacle förf. glädjen finna under forskningar i annat
ämne i Riksarkivet bland — Livonicasamlingen, där man just ej
väntar finna ärenden rörande lapparna i Sverige. Dessa för
kännedomen om lapparnas historia i allmänhet och för Skytteanska
skolan isynnerhet beaktansvärda handlingar återgifvas i det följande
tryckta in extenso (se bil. I och III). Om Olaus Niurenius och
lappskolan skrifver Johan Skytte äfven i ett senare bref till Rådet, dat.
»Af Dorpt den 8 Octobris Anno 1631», hvilket undertecknad funnit i
original i samma samling. Mig veterligt hafva de icke förut varit
tryckta eller ens kända af nordiska författare på området.1 Anjou
vet dock genom Baazius af, att Niurenius var skolans styresman,
men kallar honom oriktigt O. Bjurenius.3 Den finske förf. K. R.
Melander är mig veterligen den ende, som åtminstone i tryck
(tyvärr på finska) sökt med stöd af i finska arkiv förvarade källor
visa, att Niurenius var den egentlige anläggaren af Lyckseleskolan,
äfvensom dess förste organisatör och styresman.3
1 Utom hos i det föregående nämnda författare har jag förgäfves sökt
finna någon antydan om Skyttes ofvannämnda bref eller Niurenii relation och
viktiga roll vis à vis Skytteanska skolan bl. a. hos Th. Norlin, Svenska
Kyrkans historia, Lund 1864, 1871; »Handlingar rörande Skandinaviens Historia»,
Delar 1—40, Stockholm 1816—1865; Histo?iska Handlingar, Delar 1—24,
Sthlm 1861—1912; Emil Hildebrand och Carl Grimberg, Ur Källorna till
Sveriges Historia under Nyare Tiden I 1520—1721, Sthlm 1911; Edgar
Reuterskiöld, »Källskrifter till Lapparnas Mytologi» i Bidrag till Vår odlings häfder
10, Sthlm 1910; Edgar Reuterskiöld, De Nordiska Lapparnas Religion, N:o
8 bland Populära Etnologiska Skrifter, Sthlm 1912; J. Qvigstad, Kildeskrifter
til den Lappiske Mythologie. Det Kgl. Norske Videnskabers Selskabs Skrifter
1903 N:o i, Trondhjem 1910; m. fl.
- Anjou skrifver: »Intyg om detta förhör [examen i Lyckseleskolan år
1634] af några män tillkallade från Umeå af skolans styresman, kyrkoherden
i Umeå O. Bjurenius (hvilken ock sjelf utgaf en katekesförklaring för Lappska
ungdomen) hos Baazius p. 802 sq». Anjou a. a. not 2 s. 323.
3 K. R. Melander, Tietoja Lyksälän laftßalaiskouhcn fierustamisesta»
i »Historiallinen Arkisto, X, Helsingissä 1889», s. 106—117. Han skrifver
bl. a.: »Mutta Piitimen koulu ei tahtonut oihein menestyä; etc. s. 109, 110,
som enligt mig af en finsk historiker godhetsfullt meddelad öfvers, lyder
ungefär så: »Skolan i Piteå hade ingen framgång. Den upphörde efter någon
tid, sedan dess grundläggare dött. Större framgång hade en annan skola,
som senare inrättades i Umeå lappmark, således i det egentliga Lappland.
Den anlades egentligen af kyrkoherden i Umeå Niurenius, som förmodligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
