Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Ernst Lundström. Hvem var den egentlige upphofsmannen till den berömda s. k. Skytteanska skolan i Lycksele?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
ernst lundström
Om förslagli och medell huar igenom Lapparne kunne komma
Vthur såden hedendom.
Klart är af alle Historier at ingen Nation eller folck i werden,
är liogon tidh kommit till rätta Gudz och Saligheetenes kunschaph,
för än de liafue fådt lärare, af sin egen barn, och läran på sit
eget tungomåhl, den nåden är Lapperne ännu aldrig wederfahren
till denne dagh; ty är deraf klart, at dhe ähre aldrig kompne
till den fulla, Christelige trona. Öfuer älendigheet, alla som nogot
förmå, bohr hafua medh lydande [ = medlidande], Dedh Kyrkior
ähre till dem Vpbygde, och någre Poickar till Lärdom hållne,
somb-; lige i Ubsala, somblige i Pitho nu i desse åhrén, är liögdt till at
berömnia Men rätte medlen hafuer felat, ty de olärdaste och oschickelige
prester är till deres omwendelsse beskedde1, poickerne som lära skulle,
och komme lapparne till vnderwissning äre med diæt och Lefuerne
så afwante ifrån Lappe-Lefuerne, at dhe ähre Obequemlige till at
lefua j mareken hoss dem, och nödige reessor fulfölia, den som wänies
: widh warma huuss, Brödh och Ööll förtära, i gode Sengiar liggie, lian
drager nödigt till Lappe Leffuerne, Och den hundh mail trugar till
Skogen bijter eij många diur, Föllier och deraff, at dhe flux döö sin
koos, när dhe åter skulle skicka sig efter Lapparnes Leffuerne hålla
sig ifrån badande och annan lust dricka watn och röök äta eense
Såfuell, ränna på Skydor, liggia som een liundli i Snö och Kåia om
Winteren, der vthstå köldh och frost, Häller 0111 Sommaren gåå i Regn,
öfuer morass, tiär och Måssar till sine åhörare (dat af nöden är)
fördraga mygh och Kranckor [knott?], så at dhe må äta een Leffuandes
vph om Sommaren, gifuandes dem owanom och owantunn [?] roo
liuarken dagh eller natt, Strax een dette icke kan vthstå som een
annan Laph, är han odogzse till deres lärare, ty skall lian besökia ocli
till foot wandra till de siuka långan wägh, Så ocli döpa deres Barn,
Item Predicka för nogre familier isänder som liggia på 30 myl weg
(huilket älir af nöden) moste han dette kunne vthstå. Ehest kan ey
oftare Gudz ordh dem predickas. Ocli dette kan eller will ingen Swensch
vthstå fast än mit i Lapmarken wore huss och alle nöttorffter lycka
[ = lika] som på bygden, så will doch lickuehl ingen ty t [dit] ifrån sina.
Och 0111 än nogon wille och kunne dädh giöra, Så förmår liekuähl ingen
owan, winter eller sommar öfuer 40. eller 50. Ia 100 myl in vthj öknen
till foot, och göra dem ali gudztienst, der fyra eller fem familier [Hdsk:
fämalier] kunne komma tillhopa, huilket 0111 icke skeer blifua dhe
hed-ninger Ewinnerligen. Will man och denne Widheeten vndfly, Så moste
een gora [ = giöra] allestedes Järlås [?] gäldh, det är pastoratet till
huariom 5 eller 6 Familjer at pastoratet kan blifua tiugu eller 30 myl
wägz till dädh minsta i widden, heller och mindre sombligestedz euar
som lapparne kunna tätare boo i somblige marker, Så will dertill rät
1 Troligen = utbeskedde af utbeskedha (part. pret.-beskedt) v. bestämma,
tillerkänna (K. F. Söderwall: Ordbok öfver »Svenska Medeltids-språket», Lund
1906, II, s. 872.
Requisita
con-versionis.
Pastores ex
propris et
proprio Lingua.
In utilia sunt
media
Hacte-nus vsurpata.
Vita et dieta
lapponica re-
quiritor in
pastoribus ut
in melita.
Refutatio
obieclionum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
