- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sextonde årgången, 1915 /
14

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - K. V. Zetterstéen. En anonym biografi öfver biskop Rabbūlā i Edessa († 435). Öfversatt från syriska

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14

K. V. ZETTERSTÉEN

vandes underhåll och öfvertalade klerkerna i godo att betjäna sig af
lerkärl. Han tänkte vidare försälja altarkärlen af guld och silfver
för kyrkornas räkning och gifva inkomsten däraf åt de fattiga,
i det han sade: »Det är uppenbart för de förståndiga, att
praktfulla altarkärl af guld och silfver icke synnerligen bidraga till
Guds förhärligande, att Guds ande finner behag i rena hjärtan,
och att hans bud åsidosattes genom hjärtats vanvård.» På
mångas begäran afstod han emellertid härifrån, enär kärlen voro
offergåfvor af deras aflidna förfäder, som dessa hemburit åt
Gud för sin själs frälsning.

Sina klerker gaf han råd, som en fader råder sina barn,
och som hufvudet härskar öfver lemmarna, så förmanade och
öfvertalade han dem i godo och sade: »Bröder! I veten, att
hela folket, som står under oss, ser upp till oss och rättar sig
efter oss, därför att vi stå öfver dem såsom innehafvare af det
höga, ärevördiga prästadömet. Vi böra således icke i något
afseende blifva en stötesten för någon människa och icke sätta
någon fläck på vår tjänst, så att vår Herres tjänst vanäras
genom oss. Vi böra icke göra någonting, hvarför vi kunna
erhålla förebråelser af vart samvete eller andra människor eller
— hvad värre är — af Gud, utan låtom oss i alla afseenden visa
oss som Guds tjänare i allt, som är Gud värdigt, såsom aposteln
säger.1 Låtom oss smyckas med all den sanna rättfärdighetens
ljufliga skönhet och personligen gifva ett föredöme genom våra
gärningar, att dessa för dem, som se oss, må vittna, att våra råd
äro uppriktiga. Därför beder jag eder i kristlig undergifvenhet
och ödmjukhet, att I, som det anstår de rena, framför allt
måtten hålla eder fjärran från umgänge med kvinnor, och att
ingen af eder någonsin måtte låta förmå sig att tillåta, att hans
brorsdotter eller systerdotter — ja, om det är möjligt och icke
för betungande, icke ens hans moder eller syster — bor hos
honom. I synnerhet mån I akta eder för att förnedra eder
värdighet genom att taga tjänarinnor eller tjänare, som äro lekmän,
i eder tjänst, utan eder förnämhet må, såsom det höfves de
heliga, hållas i ära af bröder, hvilka äro invigda i våra
mysterier, eller ock skolen I tjäna hvarandra på det sättet, att hvar
och en af eder bor tillsammans med en kamrat, såsom det
anstår den kristliga kärleken. Afhållen eder fullständigt från kött
och fågel jämte bad, såvida I icke tvingens därtill genom sjuk-

1 Jfr Titus, kap. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1915/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free