Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Oscar Hippel. Jämförelse mellan kyrkolagskommitténs förslag, utarbetadt vid höstsammanträdet 1838, och det Thomanderska kyrkolagsprojektet af 1837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅRS KYRKOr.AGSFÖRSI.AG OCH THOMANDERS PROJEKT 1S37 ^ I
1828 och 1846 öfverensstämma i detta fall snarast med 1686 års
kyrkolag. KF bjuder emellertid något nytt, och man kan fråga
sig efter anledningen. Har kommittén 1838 möjligen velat
framhålla kyrkolagens karaktär af för svenska kyrkan, ej för svenska
folket i dess helhet gällande lag? Har man velat ånge, hvilka som
voro svenska kyrkans medlemmar, till skillnad från anhängare
af andra kykosamfund inom staten?
Uti § 87 af 1809 års regeringsform nyttjades uttrycket
»allmän kyrkolag», hvarmed då skulle kunna menas, att lagen vore
allmän, åsyftade samhällets medlemmar i allmänhet. Drar man
konsekvenserna af detta, kan man komma till justitierådet
Carlesons definition af kyrkolag såsom omfattande den yttre
kyrkorätten.1 Nu vill jag ingalunda påstå, att detta var en gängse
mening hos kommittén 1838, men jag önskade lika väl betona, att
sådana funnos, hvilka närmare tänkte sig in i frågan. Rodhe säger
i sin intressanta utveckling af ämnet kyrkolag och kyrkohandbok
på tal härom följande: »Det moderna problemet stat och kyrka
fanns icke på den tidén i Sverige. Man sysselsatte sig på den tiden
icke ens teoretiskt med spekulationer öfver statens förhållande
till kyrkan, såsom en korporation inom denna än mindre
lagstiftade man i detta hänseende. »2 Detta gäller 0111 1809 års
grundlagsstiftare, men knappast så sent som 1838. Det finnes bland
Thomanders efterlämnade papper en kritik eller rättare sagdt
början till en kritik af KF, hvilken något tangerar ämnet. Hvem
författaren varit är ej lätt att säga. Allmän kyrkolag, heter det, bör
reglera de olika kyrkornas förhållanden inbördes och till staten.
Emedan förslaget (KF) innehölle föreskrifter, hvilka voro gällande
dels endast för s. k. svenska kyrkans medlemmar eller i rent
kyrkliga ämnen, dels ock för andra svenska medborgare, så torde
genom uppställningen lagstiftarens mening böra förtydligas, i fråga
om hvilka stadganden afsågo andra än svenska kyrkans medlemmar.
Som man ser, är detta resonemang ej främmande för en
senare tids betraktelsesätt, men det torde väl vara öfverdrift att
uti kommitténs ofvan nämnda rubricering söka intolka någon
bitanke om kyrkan såsom korporation bland öfriga kyrkliga
sådana inom staten. Antagligen har man funnit denna rubrik mera
passa till kapitlets innehåll.
För öfrigt är föga att anmärka vid en jämförelse af detta ka-
1 Jfr Rodhe, Edv., Kyrkolag och Kyrkohandbok. Lund 1911, s. 69.
2 Rodhe, a. a., s. 74.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
