Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Oscar Hippel. Jämförelse mellan kyrkolagskommitténs förslag, utarbetadt vid höstsammanträdet 1838, och det Thomanderska kyrkolagsprojektet af 1837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 6
oscar hippel
hör kapitlet om trolofning och äktenskap. »För ingen må, heter
det, till äktenskap lysas, innan utrönt blifvit, att han äger
nöjaktig kristendomskunskap och begått Herrans Heliga Nattvard.»
Man jämföre detta med följande uti § xi kap. 15 af 1686 års lag:
»Och skall ingen trolofvas, som icke kan Lutheri Cathechismum
och hafver begått Herrans Nattvard.» I den 113’a lagen om
äktenskaps ingående den 6 november 1908 stadgas för kyrklig vigsel,
att kontrahenterna skola hafva begått nattvarden inom kyrkan
eller af präst inom kyrkan åtnjutit kristendomsundervisning och
af denne funnits beredda att, efter undergången konfirmation, få
tillträde till nattvarden. Således har villkoret om
kristendomskunskap i detta fall bibehållits. Också upptog 1846 års förslag
nästan ordagrant denna kommitténs formulering (kap. 2 § 14),
ehuru man för öfrigt i likhet med Thomander konsekvent räknat
alla frågor rörande äktenskapet till den världsliga ordningen.1
Endast professor Bergfalk gör härvid en reservation. Han erkänner
det afgörande inflytande, denna föreskrift haft på
kristendomskunskapens utbredande inom fosterlandet, men behofvet af detta
tvångsmedel, säger han, borde upphöra genom
folkundervisningens ordnande.2
§ 23 af KF, som afslutar kapitlet, är äfvenledes ett tillägg till
ThF, ehuru tanken häri ingalunda utgör något nytt: »Reformert
präst må med vederbörande domkapitels tillstånd prästerliga
förrättningar efter vår kyrkas bruk verkställa, offentlig gudstjänst,
skriftermål och nattvardsgång dock undantagna». Här har man
följt 1828 års kyrkolagsförslag, hvilket lämnar en liknande frihet för
de reformerte. Jag hänvisar särskildt till kommitterades motiv
härför uti samma förslag.3
KAPITLET III.
I fråga om detta kapitel, som handlar Om kyrkotukten, finnes
ingen anmärkningsvärd åtskillnad.
1 Jfr Kyrkolagskommittén, s. 342.
- Cnattingius, A. J., Jemförelse emellan nu gällande Kyrkostadganden
och K. Kyrkolag-Comiténs 1846 afgifna Förslag till Kyrkolag etc., Stockholm
1854, s. 60.
3 Se Förslag till kyrkolag och ordning för svenska församlingen 1828,
motiven s. 1. Jfr äfven Kvrkolagskommittén, s. 114.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
