Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Oscar Hippel. Jämförelse mellan kyrkolagskommitténs förslag, utarbetadt vid höstsammanträdet 1838, och det Thomanderska kyrkolagsprojektet af 1837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oscar hippei.
dant meddela eller meddela låta och besvären fullfölja, allt inom
tid som här ofvan sägs.»1
KAPITLET V.
Detta kapitel bär i bägge förslagen rubriken Om dem som måga
till -prästerlig tjänst antagas. KF sätter bland ämnena i den s. k.
prästexamen inför domkapitlet främst »praktiskt prof i homiletik
och kateketik» (§ 57 af KF och § 56 af ThF), och tillika gör man
följande utvidgning: »Dessutom äger domkapitlet, om det så
nödigt aktar, att förhöra jämväl i filosofiska ämnen». Man har
gifvetvis bemödat sig om att tillfredsställa de kraf på »filosofisk
prästexamen», som på flera håll gjordes gällande. Mittag — och med
honom förenar sig äfven biskop Thyselius — reserverade sig
sålunda och fordrade, att denna examen skulle vara obligatorisk
med undantag endast för dem, som vid universitetet tagit
filosofisk grad eller undergått filosofie kandidatexamen. Han önskade
ej något förhör i kasuistik och kyrkolagfarenhet, men apologetik
däremot borde utgöra ett af examensämnena. I den närmast
följande paragrafen har KF medtagit prästedsformuläret, som
naturligt är i öfverensstämmelse med de den 15 april 1829 påbjudna.
Därefter komma bestämmelserna om pastoralexamen (§ 59
KF och § 57 ThF). Dylika »pastoralförhör» skulle enligt KF ske
inför Pastoralexamenskommissionen, hvilken tillsattes af konungen.
Profvet på svenska skulle gälla: teologiska systemet, exegetik (nya
testamentet på grundspråket och det gamla testamentet i hela
dess vidd, dels på grundspråket, dels efter den antagna
öfversättningen, i de delar, där insikten i grundspråket ej vore tillräcklig),
pastoralteologi och kyrkolagfarenhet. Den, som undergick
pröfning, skulle »ock dels på svenska språket utgifva samt på
gymnasium eller katedralskola jämväl på svenska försvara teser, hvaruti
särskildt exegetiska, dogmatiska och pastoralteologiska ämnen
förekomma, och på hvilka teser en domkapitlets ledamot äfven skall
opponera, dels under inseende af någon af examenskommissionens
ledamöter författa tvenne skriftliga afhandlingar, en på latinska
och en på svenska språket, den ena öfver ett dogmatiskt ämne,
den andra uti pastoralteologi, hvilka bägge ämnen af
examenskommissionen uppgifvas, med rättighet för författaren att själf
bestämma, hvilket af de uppgifna ämnena han vill afhandla på
1 Jfr Cnattingius, a. a., s. 110.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
