- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sextonde årgången, 1915 /
65

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Oscar Hippel. Jämförelse mellan kyrkolagskommitténs förslag, utarbetadt vid höstsammanträdet 1838, och det Thomanderska kyrkolagsprojektet af 1837

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1838 års kyrkolagsförslag och thomanders projekt 1837 65

ärendena, dock icke i församlingarna utan han är präst» — man
jämföre det här refererade stället med § 127 ThF, det öfriga i detta
sammanhang är lika. Professor Bergfalk ansåg, att konungen
kunde för dylika visitationer använda föredraganden för
kyrkoärendena utan någon inskränkning.

Den enskilda visitationen i församlingarna har Thomander
behandlat i en mycket vidlyftig paragraf. KF är därefter.
Momentet rörande kyrkornas ekonomi har man till en del utvidgat.
Så heter det, att prästen äfven borde uppvisa »räkenskapsböcker
öfver alla kyrkans inkomster och utgifter årligen afslutade, af
kyrkoherden och kyrkovärdarne underskrifna samt genom revisorer af
församlingen granskade och i allmän sockenstämma godkända ».
Enligt clet elfte momentet KF skulle kyrkoherden äfven förete bevis
från vederbörande domare (hvilket skulle vara befriadt från lösen),
att för hvarje år till rättens handlingar aflämnats dopboksutdrag,
utdrag af lysnings- och vigselbok samt död- och begrafningsbok,
utdrag sålunda, som närmast äro att jämföra med dem, som borde
finnas hos domkapitlen.1 Mittag, hvilken synes vara den bland
kommitténs medlemmar, som afgifvit de flesta reservationerna,
har ansett det vara olämpligt att vid visitationerna efterhöra, om
de prästerliga studierna fortsattes. Doktor Petterson anmärkte,
att husförhörslängder ej kunde föras i Stockholm, men att in- och
utflyttningslängderna voro så mycket fullständigare.

KAPITLET IX.

Prästmöte skulle enligt KF äga rum »högst i fyra dagar å rad»,
och till detsamma skulle biskopen utse tvenne predikanter (jfr §§ 139
och 140 ThF). Ombud skulle väljas »på sätt och till det antal,
som af föregående prästmöte är bestämdt, dock icke öfver tolf »
(jfr § 141 ThF), hvilka då utgjorde ett beredningsutskott. I fråga
om omröstning, tredje momentet § 144 ThF, heter det i KF:
»Begäres omröstning, verkställes den sålunda att, sedan prästerskapet
blifvit fördeladt i tre klasser, af hvilka kyrkoherdarne utgöra den
ena, alla öfriga med ordinarie tjänster försedda den andra och
extra ordinarier den tredje, tvenne klassers genom de flesta rösterna
inom hvarje klass antagna mening blifver beslut i de mål, där
besluten ej äro förnärmande för den tredje klassens rätt. I de
frågor, som röra en klass ensam, skall ock denna klass allena äga att
fatta beslut.»

1 Jfr slutet af det föregående kapitlet.

Kyrkohist. Årsskrift 19 75. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1915/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free