Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I oo
gottfk. westling
därför att han lade sig ut för Fant, »som hålles för så ovärdig, att
ingen kan kalla honom utan att såra samvete och heder». Hans
goda namn och rykte var således ej bättre bland prästerskapet än
— som vi sett — hos konungen, ehuru denne ej däri såg ett
oöfver-stigligt hinder för Fants uppförande på förslag. Ehuruväl prosten
Lindblom i Odensvi sökte gynna dennes kandidatur, var han dock icke
en halsstarrig motståndare till Troil. Så skref han t. ex. till sin son
professorn i Uppsala: »Det skall fägna mig oändligen, om Wingård blir
biskop i Göteborg och Troil en gång i Linköping aut Fanten ».
Professor J. A. Lindblom, ehuruväl han personligen för sin tjänstutöfning
icke hade något större intresse af hvem som blef stiftets biskop,
ifrade dock lifligt för att stiftets röster skulle utfalla efter hans vilja.
I ett bref till honom, hvari beröres hans agitation i Bankekinds
kontrakt, inom hvilket en af farbröderna var pastor, skrefs: »Din
far måste svara för sin ort. Han är hufvudmannen för hela
orten. Man vet, hvad en sådan man, som har sonen till
härads-höfdinge i orten, kan uträtta.» Själf skref professorn under en
vistelse i fädernehemmet till sin svärmor, professorskan Frondin,
den 20 juli: »Inom den lilla sfere jag räcker har jag sökt göra
domprosten Fant bekant och misströstar icke, att han får röster, ehuru
det ser svårt ut att bringa honom till ett rum på förslaget».1 Det
blef ock efter hand allt mera tydligt, att Lindblomska partiet dref
sin agitation förgäfves. Komminister C. G. Ekmansson i Örtomta,
en präst, som inom kort blef en af de mera betydande bland
stiftets kleresi, skref den 12 aug., således vid pass tre veckor före valet,
ett bref, hvars öfverskrift ej namngifver adressaten, men hvars
innehåll pekar på professor J. A. Lindblom: »Sedan gubbarna vid
begrafningen kommit öfverens om ett visst förslag, är det numera
försent att däri göra så betydande ändring» (som att få Fant upp
på förslaget), och: »vore jag väl värd att vara Lindblommarnes
vän, om jag kunde vara så svag och dubbel. Säg mig, min vän,
på ditt samvete: hvilket af partierna bör cedera, edert eller vårt,
antingen en sjettedel eller fem sjettedelar? Hvaraf kan det
komma, att andra riksdagsmän, som varit hans (Fants)
stånds-camerader, rynka på näsan och be Gud bevara oss från honom?
Söta min vän afstå med detta just underliga infallet. Lär oss
att bli attacherade för dig sjelf och menagera oss nu åt dig en
annan gång».1 I den skrifvelse, hvari konsistorium den 4 augusti
angaf för prästerskapet den af Kungl. Maj:t för biskopsvalet ut-
1 Ur Lindbloms!;» manuskriptsamlingarna i Linköpings stiftsbibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
