Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I oo
gottfk. westling
förslag till en ledig prästlägenhet genast lät kalla de föreslagna till
att aflägga prof i församlingen och meddela den utsedda
valförrät-taren hans uppdrag. Han påpekade det äfventyrliga i att
omedelbart efter ett förslags uppsättande utsända dessa kallelser, att af
ett sådant förfaringssätt konsistorium kunde befara stora obehag,
och han fäste dessutom uppmärksamheten på att ett dylikt sätt
att gå till väga var stridande mot den rättsprincipen, att en
myndighets utslag icke får verkställas, innan det hunnit blifva laga
kraftvunnet. Konsistorium lopp fara att nödgas ändra förslaget,
taga tillbaka missiven och inställa valförrättningen, i händelse
besvär öfver dess åtgärder blifvit anförda och gillade af högre
myndighet. Han fäste ock uppmärksamheten på det obehag, som det
måste medföra för en aktningsvärd prästman att kanske få
afträda från ett förslag, hvarpå han till sin glädje bekommit ett rum,
och detta törhända sedan han till och med hunnit nedlägga möda
och kostnad på en till äfventyrs lång resa i och för att aflägga prof
i det eftersträfvade pastoratet. Inseende styrkan i de skäl
biskopen anförde bestämdes, att hädanefter utskrifning af missiv och
förordnande för valförrättare skulle anstå till dess, att uppsatt
förslag hunnit blifva lagståndet.1
Som biskopen ej heller kunde i alla hänseenden gilla de
principer, som konsistorium dittills plägat följa, då det uppsatt själfva
förslagen till lediga gäll, uttalade han ock vid tillfället sina från
dem något skiljaktiga tankar om den betydelse, som i dylika fall
borde tilläggas aflagd akademisk lärdomsgrad inom filosofiska
fakulteten. Han sade sig ha funnit, att konsistorium visserligen
fasthållit såsom ledande grundsats att räkna »förtjänst och
skicklighet» såsom »enda grunden» för afgörandet af en sökandes rätt
att blifva uppförd på förslag, men ock att det vid bestämmandet
af platsen å detta ej tagit tillbörlig hänsyn till lärdomsmeriter.
Konsistorium hade nog följt den praxis, att »magistri fått främsta
rummet bland pares», äfven om dessa senare varit äldre och mera
förtjänta, men dock iakttagit den regeln att alltid låta en ordinarie
präst taga försteget framför en extraordinarie och en, som
innehade en högre syssla, gå före en annan, som beklädde en ringare
befattning, och detta utan afseende på akademisk grad. Biskopen
gjorde konsistorium uppmärksamt på att i andra stift »honor
prae-cedentiae ovillkorligen plägar tilläggas magistris», enär eljest
dessa »föga hafva någon förmån af sitt vid akademien nedlagda
1 Kons. prot. d. 12 juni 1782.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
