Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uno von troil såsom biskop i linköpings stift
i 1 cj
arbete och kostnad». Han- hemställde till konsistorium, att det
mätte taga i öfvervägande, huruvida ej skäl talade för att taga upp
samma praxis, som vedertagits i andra domkapitel.
Consisto-riales, som själfva voro magistrar, blefvo öfvertygade om
billigheten i hans förslag.1 Frågan kom ånyo ett par månader därefter
att något beröras i samband med ett meningsutbyte inom
stiftsstyrelsen om skolbetjäntes förmånsrätt att uppföras på förslag.
Biskopen var då ense med sina bisittare i kapitlet om att
tjänstgöring i skola väsentligt ökade den sökandes rätt att komma i åtanke.
Konsistorium påminde sig, att gällande skolordning tillerkände
skolbetjänte icke blott dubbla tjänsteår utan ock behörighet att
komma ifråga till befordran, då de härdat ut med skolarbete sju
à åtta år, och jämväl att flera kungliga bref och förordningar ålade
konsistorium att hjälpa och befordra dem »tidigt ur oket». Vid
ett senare tillfälle befästade domkapitlet den gamla grundsatsen,
att endast de prästmän, som erkändes äga »ypperlig lärdom och
förtjänst, utmärkt anseende inom stiftet och kunde in synodo
prae-sidera», finge komma i fråga till plats å förslag till de s. k.
katedral-pastoraten».-’ Samma höga uppskattning af kunskapens värde,
hvarom det anförda vittnar, framträdde naturligtvis ock, när det
gällde för honom och konsistorium att häfda denna princip, då den
bekämpades af någon, som på grund af dess tillämpning blifvit
utestängd från förslag, å hvilket han för andra meriters skull
förmenade sig bort erhålla rum. Ett dylikt fall inträffade året efter
hans flyttning till stiftet. En komminister B. Liedholm anförde
besvär öfver att han förmenats plats å ett förslag. I den
förklaring, som med anledning däraf biskop och konsistorium afgåfvo,
framhöllo de, att kungliga brefvet den 25 augusti 1741 bjöd dem
att icke för strängt binda sig vid en sökandes tjänsteålder utan
endast, »då tjänsteårens myckenhet har skicklighet och erfarenhet
i följe», låta den gälla »men annars icke». De erinrade jämväl om
att prästerskapets privilegier innehöllo den bestämmelsen, att
»icke någon mindre lärd person och af ringare merit och
skicke-lighet» finge föredragas den, som vore mera lärd och skicklig och
»bättre en lägenhet förtjänt hafver, hvilket af deras’ gjorda och
underlagda prof» borde utrönas och bedömas. De hänvisade ock
till gällande kyrkolag, som i kapitlet 19, paragrafen 8 föreskref,
att församlingens gagn och goda förnämligast bör sökas och anses.
1 Kons. prot. d. 12 juni 1782.
2 Kons. prot. d. 25 september 1783.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
