- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sextonde årgången, 1915 /
90

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I oo

gottfk. westling

två rektorer, 6 kolleger, 55 komministrar och 21 adjunkter,
tillsammans 187 st. eller omkring tre femtedelar af hela
ecklesiastikstatens antal.

Under samma tid hade 234 blifvit ordinerade till prästämbetet,
men icke alla dessa hade kommit att tjänstgöra inom stiftet.
Indragna hade blifvit pastors- och skolmästarebeställningarna vid
Vadstena krigsmanshus, skvadronspredikantsysslan vid Östgöta
kavalleri, hospitalspredikantsysslorna i Vadstena och Norrköping,
predikantsysslan vid Mariebergs kapell och ett kollegat i
Västervik; däremot hade tillkommit svensk pastor vid tyska församlingen
i Norrköping. Därvarande Swartziska friskolan hade bekommit
»en skolmästare och en informator», liksom vid Gustavianska
barnhuset därsammastädes en skolmästare blifvit anställd. Rystad
och Näsby församlingar hade blifvit förenade till ett pastorat, och
pastorslägenheten i den senare församlingen hade blifvit
förvandlad till sacellani.

En änka efter kyrkoherde Langelius i Häradshammar och en
kyrkoherde Malmenius i Ö. Husby hade på ett eller annat sätt
verkat för tillkomsten af sockneskolor i dessa församlingar.

Biskopen lade därpå prästerna på hjärtat, liksom han ock
plägade göra vid sina visitationsförrättningar i församlingarna, att
de alltid måtte iakttaga »en kristelig värdighet och noggrann
ordentlighet vid allmänna gudstjänsten», yrkade på att
gudstjänsten skulle allestädes taga sin början kl. 9 f. m. under tiden mellan
den i maj och 1 oktober samt kl. 10 under tiden från sistnämnda
dag till Valborgsmässa!!.. Från denna ordning finge hvarken
brudfärder, barndop eller begrafningar, såsom hittills skett på somliga
ställen, vålla något uppskof. Om vederbörande ej passade på
tiden, finge dessa förrättningar utföras efter slutad högmässa. Han
förordnade vidare, att i landsförsamlingar skulle symbolum
nicae-num läsas, när skriftermål hölles; att litanian skulle läsas alla
böndagar, att församlingen skulle förblifva stående under »Tron»,
kommunion, doxologien och sådana psalmer, som innehöllo lof
och tack. Han varnade för att draga ut gudstjänsten öfver det
tidsmått, som kyrkolagen medgaf. På flera ställen hade klagan
förts öfver prästers underlåtenhet att i detta stycke ställa sig
kyrkolagen till efterrättelse. Prästerna borde ej genom för långa
predikningar trötta ut sina åhörare. Särskildt de yngre bland
prästerskapet förmanades af biskopen »att till vinnande af en mer
öfvertygande grundlierhet, ordning och redighet aldrig ex tempore eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1915/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free