- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sextonde årgången, 1915 /
96

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I oo

GOTTFk. WESTLING

ternas särskilda läge och beskaffenhet bekvämligast kan tillåta,
då de genom läxor skola tillöfvas i utanläsning af Lutheri katekes
m. m., Svebilii förklaring och de däri utsatta bibliska språk.»

Dessa af mötet gillade påbud inneburo å de flesta ställen inga
nyheter, utan uttryckte, hvad som redan i allmänhet var praxis,
men de upphöjdes till normerande grundregler för alla församlingar
i stiftet. Biskopen lät sig sedan ock angeläget vara att tillse, att
de principer, som blifvit godkända, också vunno allmän
tillämpning. Så formales, att han vid sina visitationsbesök i
församlingarna utverkade stämmobeslut om att föräldrar, som underlåtit
att lära sina barn läsa i bok till deras tionde år, skulle påläggas
böter à sexton skilling, som skulle utgå till förmån för fattigkassan,
och att han då ock såg till, att lämpliga personer blifvit utsedda
att meddela socknens barn den primära undervisningen, liksom
också att församlingen vederbörigen sörjde för, att de fattigas barn
ej af brist på medel hos föräldrarna att bekosta sina barns
undervisning gingo miste därom.

Sedan biskopen på prästmötet angifvit några riktlinjer för
den tidigaste barnundervisningen, utlät han sig om, med särskildt
afseende fästadt på stiftets landsbygd, huru han ansåg
undervisningen borde ordnas för de barn, som skulle förberedas till sin första
nattvardsgång, och i sammanhang med detta ämne uttalade han
-sig ock i frågan om konfirmationens införande. Som han också
därvid anslöt sina råd och anvisningar till hvad som var
allmännaste praxis i församlingarna, må föreskickas några antydningar
om huru den mestadels gestaltat sig vid den tid, hvarom här är
fråga.

Som bekant förpliktade redan 1571 års kyrkoordning
prästerskapet att pröfva kristendomskunskapen hos dem, som åstundade
komma i åtnjutande af sakramentet, och anbefaller 1686 års
kyrkolag, att »de som första resan vilja gå till aflösning och Guds bord

–skola intet tillåtas, förrän de hos kyrkoherden sig angifvit

och han dem uti deras kristendom förhört». Till följd af den
förstnämnda kyrkoordningens föreskrift förekommo redan på
1600-talet exempel på att sådan ungdom underkastades särskildt
förhör.1 Biskoparna Johannes Matthiae i Strängnäs och Olof
Lau-relius i Västerås intresserade sig för sådana men voro långt före
sin tid. De af nämnda lagar anbefallda förhören hade alltjämt en

1 Jfr Staaf!’, »Om konfirmationens uppkomst och antagande i Sverige»,
akad. afh., Stockholm 1871; sid. 65.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1915/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free