Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNO VON TROIL SÅSOM BISKOP I LINKÖPINGS STIFT
i 1 cj
mera enskild natur, men omkring midten af 1700-talet fördes
frågan 0111 konfirmation med särskild och gemensam undervisning af
den församlingarnas ungdom, som önskade komma för första gången
i åtnjutande af Herrens nattvard, på tal vid riksdagen 1751 af en
kyrkoherde Grundel, som framhöll det välgörande inflytande, som
konfirmationen kunde väntas medföra, om den blefve införd
såsom regel, och för att gifva ökad styrka åt sin hemställan
hänvisade han till att denna kulthandling redan vore införd i Danmarks
och Norges kyrkor. Linköpings stifts dåvarande domprost Per
Filenius, som i egenskap af fullmäktig för dess prästerskap var
närvarande vid riksdagen, betygade därvid, att också han funne
denna inrättning »vara mycket kristelig och kunna effectueras
utan att därmed gå till riksens ständer, om därom blefve något
förmält i sluteliga brefvet till konsistorierna i riket och vid
prästmöten påmint . om det publique förhöret utan att nämna
konfirmation ».* Af detta hans yttrande kan man sluta, att han var
gynnsamt stämd för Grundels idéer och således lade vikt vid äfven
den undervisning i kristendom, som är en förutsättning och
förberedelse för konfirmationen, och att han jämväl höll på det
förhör, som ingår i denna akt och afser att sätta församlingen
i-tillfälle att något döma om katekumenernas kristliga insikt och
mognad. Sedan Filenius ett årtionde därefter trädt i spetsen för
stiftets styrelse, bereddes honom rika möjligheter att verka för att
dessa idéer blefve förverkligade i församlingarna. Han erhöll ock
en eggelse därtill genom cleri comitialis cirkulär från riksdagen 1762
eller redan året efter sin utnämning till stiftets chef. I detta
cirkulär uttalade sig riksdagens prästestånd nämligen om den »nytta
det med sig fört, att de (prästerna) låtit ungdomen så af högre
som af nedrigare stånd offentligen i kyrkan undergå förhör, innan
den för första gången admitteras till Herrens nattvard». Det
exempel, som biskop Serenius i Strängnäs gaf, i det han inom sitt
stift lät införa såsom allmän regel, att prästerskapet skulle under
fastlags tiden undervisa nattvardsbarnen i kristendomsläran för
att därefter, då de befunnits »giltiga», låta dem i hela församlingens
närvaro förhöras före skriftermålet å morgonen den söndag, då de
skulle gå fram till Herrens bord, manade äfvenså till efterföljd,
Som prästerskapet inom Linköpings stift med gillande upptog
den principen, att särskildt kristendomsundervisning borde beredas
1 Staaff, A. W., Om konfirmationens uppkomst och antagande i Sverige,
sid. 71.
Kj/rkohisi. Årsskrift 1915. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
