- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sextonde årgången, 1915 /
99

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UNO VON TROIL SÅSOM BISKOP I LINKÖPINGS STIFT i 1 cj

I de allra flesta församlingar var nattvardsberedelsen förlagd
till fastlagen. I somliga var den ställd i samband med
passionspredikningarna, efter hvilkas slut den tog vid, och bevistades då
ofta af en större eller mindre del af den menighet, som infunnit sig
till gudstjänsten. I somliga församlingar använde man sakristian
som lärorum, å ett eller annat ställe sockenstugan, ja, exempel gafs,
att fattigstugan blifvit begagnad för undervisningen. Äfven i de
senare fallen synas jämväl äldre personer plägat vara tillstädes.
I en stor del församlingar var sed att samla nattvardsungdomen i
prästgården. Väl var allra vanligast, att den mottog sin
undervisning under passionstiden, men här och där hade pastor förlagt
den till andra tider af året, då lokala eller andra förhållanden
motiverat ett afsteg från allmänna seden. Sedan gammalt hade
framförallt nämnda tid blifvit använd för församlingens kristliga
undervisning. I socknar, tillhörande stiftets södra kusttrakter, såsom
i Gladhammar och Västrum, ägde vid denna tid
nattvardsförberedelsen rum om vintern, enär de isbelagda fjärdarna och öfriga
vattnen lättade samfärdseln; i Misterhult hade den dock blifvit förlagd
till sommaren, emedan under fastlagstiden vikar och sjöar
gemenligen voro vådliga att trafikera, hvarförutom därvarande
prästerskap ansåg sig då för mycket upptaget af andra ämbetsgöromål.
Äfven annorstädes i stiftet hacle man föredragit försommaren som
lärotid och satt dess slut till den tid, då bergningsarbetet på ängar
och fält tog sin början. Församlingar funnos, där lärotiden styckats i
ett par perioder, den ena omfattande fastlagstiden, den andra
infallande under sommaren. [ en eller annan socken plägade barnen
delas på två afdelningar, som undervisades på olika tider, den ena
under fastan, den andra å annan tid. I Säby, Haurida, Vireda,
Hult och Edhult och kanske äfven i andra församlingar gingo
barnen en gång i veckan året om till sin präst för att beredas till sin
första nattvardsgång.

En egendomlig anordning hade vidtagits i Frinnaryd, där
nattvardsbarnen efter någon tids undervisning lämnades tillträde till
Herrens bord, men förmenades för en följande tid att komma i
åtnjutande af sakramentet med mindre än att de undergingo nytt
förhör, hvars utslag blefve bestämmande. De inkallades därför till
ny pröfning. En liknande princip följdes äfven i Ringarum, där
nattvardsbarnen plägade vid pingsttiden kommunicera, men
sedermera vid Mikaelitid, i slutet af september, åter kallades till
förhör. Först sedan de tillfredsställande svarat vid denna examen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1915/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free