Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Q120 : nO
TTFR. WESTLING
samt att ombestyra böckernas »inrättning» och inbindning med
därvid tagen hänsyn till den uppställning och de formulär, som
pröfvats tjänliga i andra stift; allt under förutsättning att
pastorerna lämnade uppgift på antalet behöfliga folier med beräkning, att
böckerna skulle kunna användas femton år.
Med afseende på prästerskapets sätt att besörja
protokolljö-ringen vid sockenstämmor fann han nödigt gifva den föreskriften,
att protokollen måtte blifva inom fjorton dagar efter stämman
justerade. Han ogillade därmed vissa prästers sed att uppskjuta
justeringen till nästföljande stämma. Han ansåg nämligen, att till dess
möjligen ett och annat beträffande besluten kunde ha fallit ur
minnet, »stridighet och misstanke väckas, ovisshet och underslef beredas,
hvarförutom beslutade arbeten kunde behöfva utföras, innan nästa
stämma komme att hållas, men hvilka dock ej klanderfritt kunde
företagas, förrän beslutet om dem hunnit justeras.
För att rättvist fördela prästerskapets skyldighet att hålla
tingspredikan förordnade han, att predikoturerna ej som dittills
skulle beräknas efter antalet socknar utan jämt fördelas mellan
samtliga präster i häradet. I enlighet med denna princip borde
kontraktsprostarne uppgöra en efter prästgårdarnas belägenhet
afpassad ordning för ifrågavarande tjänstgöring och införa turlistan
i en bok, som finge cirkulera kontrakten emellan, och uti hvilken
hvarje fullgjord predikoskyldighet vederbörligen antecknades. Han
fann skäligt erinra om den plikt af 30 daler smt., som var i Kungl,
brefvet den 3 juni 1752 fastställd för präst, som försummade att
uppfylla sitt åliggande i berörda fall.
Som biskopen vid sitt genomgående af kontraktsprostarnas
Visitationsprotokoll och under egna tjänstebesök i församlingarna
lagt märke till, att de penningmedel, som stodo under kyrkans vård,
icke allestädes blifvit utlånade mot nödig säkerhet, uttalade han
sig vid detta prästmöte om de garantier, som borde affordras
en låntagare. Han ansåg att som betryggande säkerhet skulle kunna
anses af domstol beviljad inteckning i ograverad fastighet eller i
en, som icke vore besvärad af så stora föregående inteckningar,
att lånets trygghet kunde äfventyras. Såsom god pant kunde
räknas guld, silfver, koppar, tenn och malm. Om blott personlig
borgensförbindelse yttrade han ingenting. Måhända ansågs den ej
nog betryggande. Han lade jämväl prästerna på sinnet och minnet,
att det fölle på deras och kyrkovärdarnas ansvar, ifall de lämnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
