Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uno von thou. såsom biskop i linköpings stift i 5 i
skämning, lustarnas fräckare utöfning och den veneriska
sjukdomens spridning ». Från denna dorn blef ej Linköpings stifts
befolkning undantagen. Däremot synes biskopen ej behöft oroa sig för
separatistiska rörelser. De enstaka individer, som åtalats, för att de
underlåtit att med församlingen begagna sig af nådemedlen,
bestämdes därvid ej af teoretiska motiv, men däraf följer dock icke,
att den då moderna rationalismen var främmande för en del
»ståndspersoner», om än under biskop v. Troils korta ämbetstid
konsistoriums protokoll ej förmäla därom. Det nyssnämnda deri
comitialis cirkulär talade om »de flera inkomna besvär och
klagomål öfver den i städerna och landsorten allestädes
öfverhandtagande irreligionisme och skadeliga fritänkeri».
Den brydsamma ekonomiska situation, hvari stiftets
befolkning råkat i följd af den svåra missväxten i landet 1783, gaf
biskopen åtskilligt att tänka på, och hans omtanke eggades af de
kommitterade, som Kungl. Majestät utsett för att söka råda bot mot
alltför svåra följder af denna missväxt. Då Kungl. Majestät i detta
syfte och för att »för framtiden bereda den idoge tillfälle att
förtjäna sig födan och förekomma lättjans elaka följder» beslutat
låta upprätta allmänna arbetsinrättningar och medgifvit, att i och
för bildandet af en förlagsfond för ändamålet finge anlitas bland
annat besparade pastoralier, hvilka eljest skulle användts ad pios
usus, lät konsistorium den 4 februari 1784 till stiftets prästerskap
utsända ett cirkulär, hvari det utvecklade Kungl. Majestäts plan
och erinrade om hvad det hade att iakttaga för att befordra
öfverhetens ädla syfte. Konsistorium lade sig vinn om att lägga
i dagen den moraliska och ekonomiska nytta, som vore att
förvänta af den tillämnade inrättningen, och anmodade kleresiet att
göra sitt bästa för att främja förverkligandet af Kungl. Majestäts
tanke och för den skull söka öfvertala sina socknemän att tillåta,
att fattigkassornas inneliggande kontanter och de ur dem
utlämnade lån, »som utan gäldnärens olägenhet kunde återbetalas»,
finge, användas för inköp af råämnen, som skulle utdelas till
socknarnas fattiga att af dem förarbetas. Församlingens pastor borde
helst själf träda i spetsen för företaget, men vore han förhindrad
att besörja denna angelägenhet, borde han se till, att lämplig
person blefve utsedd att sköta om den, biträdd därvid af församlingens
klockare, kyrkovärdar, sexmän och rotemästare. Cirkuläret
meddelade, att i stiftsstadens arbetshus komme att tillhandahållas lin,
hampa och ull, och vederbörande tillråddes, att antingen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
