Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uno von thou. såsom biskop i linköpings stift i 5 i
i prästhemmen en del af honom då angifna böcker. Naturligtvis
var han närmast angelägen om att göra de mera beaktansvärda
bokalstren af teologisk karaktär kända bland prästerna, men man
finner t. ex., att han tillät, att i stiftstidningen infördes annonser
om skrifter, hvilkas titlar ingalunda tyda på, att de ägde teologisk
eller annan vetenskaplig betydelse eller ett religiöst, uppbyggligt
syfte. Så t. ex. anmälde stiftstidningen för oktober 1785, att hos
regementspastor Wænerberg hölls till salu bland andra skrifter
också: »Rebellen Pugatschews lefverne», öfversättning från
fransyskan, »Den physiska Venus eller afhandlingen om djurens
tillskapande», af Maupertuis och »Ledsamma stunders tidsfördrif».
Följande år annonserade samme pastor i marsnumret af
stiftstidningen, att han hade till afsalu bland annat: »Valspråk och versar, i
saffians foutteral», »Erotiska odén», »Namnkunniga damers
lefverne», »Genväg till räknekonsten» o. s. v. Tidningen fick tjäna
som organ för att förmedla spridningen af modern litteratur i
allmänhet till stiftets prästfamiljer.
Som stiftens boktryckare voro ställda under biskoparnes och
konsistoriernas »vård», höllo dessa icke blott hand öfver deras
verksamhet för att förebygga tillkomsten af skadlig litteratur, utan
ansågo sig förpliktade att ock vårda sig om deras ekonomiska
intressen. Därför tog v. Troil och hans consistoriales befattning med
Linköpingsboktryckarens ekonomiska angelägenheter, när denne
1786 begärde, att de måtte lägga sig ut för honom, för att han i
likhet med sina företrädare måtte få åtnjuta de tjugu tunnor
krono-tiondesspannmål, som af ålder varit tillerkända stadens boktryckare,
ett anslag, som han ansåg nu vara så mycket mer påkalladt, som
tryckpapperet, hvaraf han årligen förbrukade vid pass 450 ris, nu
betydligt stigit i pris. Med anledning af denna begäran lät
domkapitlet göra efterfrågningar om huruvida i andra stift boktryckarne
åtnjöte liknande förmåner. Af de ingångna svaren framgick, att
de i allmänhet icke bekommo slikt understöd, men dock att i Skara
boktryckaren bekom ej allenast samma kvantitet
domkyrkospannmål utan ock åtnjöt tullfrihet för en viss mängd tryckpapper, och
att den i Västerås erhöll ett visst belopp kronotiondespannmål.1
1 Kons. prot. d. 18 januari 1786 jämte Kons. akter från 1786. Enligt en
uppgift i ett konsistorieprotokoll den 27 januari 1742, då denna fråga ock var
på tal, grundade sig boktryckarens i Linköping anspråk på ett kungl, bref den
9 januari 1628 vid gymnasiets instiftelse, enligt hvilket skulle för dess
räkning anskaffas ej blott pappersmakare utan ock boktryckare och bokbindare;
ett kungl, bref af den 3 juni 1635, som tillerkände gvmnasieboktryckaren ett
Kyrkohist. Årsskrift 1915. o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
