Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 o
gottfr. westling
Huru stiftsstyrelsen i Linköping på grund af de ingångna svaren
vidare förfor, är obekant.
Som bokbindarnes näring i rätt betydande mån var beroende
af inbindning oeh försäljning af biblar, psalmböcker och katekeser,
som de jämte almanackor, hvilka de enligt kontrakt 1749 med
Kungl, vetenskapsakademien erhållit privilegium att försälja, höllo
allmänheten till handa vid marknadstillfällen, vände sig äfven dessa
näringsidkare till den kyrkliga öfverstyrelsen i stiftet i frågor, som
rörde deras utkomst. Då härtill kom, att dessa yrkesidkare vid
denna tid räknat på en afsevärd arbetsförtjänst af inbindning af
beslutad ny uppsättning af ministerialböcker i församlingarna,
och ansågo, att konsistoriets aftal därom med vissa bokbindare
tillskyndat dessa en förmån, hvari de öfriga i stiftet sågo en
partiskhet, var det naturligt, att dessa förbisedda i domkapitlet anförde
besvär och uttalade bekymmer. Biskopen med konsistorium,
som varit angelägen, att de förstnämnda böckerna hölles
församlingarna till handa för billigaste pris, hade genom
konsistorienotarien ingått en öfverenskommelse med ett par bokbindare i
Linköping att lämna psalmböcker i svart skinnband för fyra daler kmt.
och katekeser med bibelspråk för en daler samma mynt.1 Detta
aftal väckte en storm af förtrytelse bland stiftets öfriga tolf
bokbindare och ådrog biskopen och konsistorium besvär och
ledsamheter. De ingåfvo dit skrifvelser, hvari de förtrytsamt besvärade
sig öfver uppgörelsen med de båda yrkesbröderna i Linköping.
Ett par bokbindare med Norrköping som hemort påstodo, att
nämnda öfverenskommelse komme att lägga ali handel med dessa
böcker i de bägge gynnade Linköpingsbokbindarnes händer,
medan stiftets öfriga ginge miste om ali afsättning af dessa. Väl sade
de sig ej tvifla på, att stiftsstyrelsens mening varit god och afsett
att förse folket med berörda böcker till billigt pris, men de voro
öfvertygade, att denna goda afsikt kunnat vinnas, utan att deras
årligt gratial af 20 tunnor spannmål, ett kungl, bref från november 1695,
hvarigenom konung Gustaf II Adolfs förordnande konfirmerades och
fastställdes, att gymnasieboktryckaren skulle å landsstaten vara uppförd och
bekomma 20 tunnor kronotiondespannmål mot villkor, att han skulle hålla »två
gesäller, upplägga en eller flera böcker, som till de studerandes nytta af
Con-sistorio pröfvas nödiga». Ett kungl, bref af den 12 mars 1689 tillförsäkrade
boktryckaren berörda förmån, hvarförutom en kungl, resolution på
Linköpings stifts prästerskaps enskilda besvär 1689, § 12 ytterligare befäste denna
boktryckarens rätt.
1 Kons. cirkulär den 17 mars 1785.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
