Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uno von thou. såsom biskop i linköpings stift i 5 i
formationens historia, fem delar, hvilka dock ej kommo ut, medan
han var biskop i Linköping, utan först 1790 i Uppsala. För
undervisningsfrågor visade han varmt intresse och sörjde under sin
biskopstid för att tidsenliga läroböcker kommo till användning i stiftets
skolor. Redan är påpekadt hans nitälskan för att prästerskapets
håg för studier måtte hållas vaken inför frestelserna att domna af,
då de lefde kanske i aflägsna obygder utan tillfälle till umgänge
med bildade personer. Hans varma nit för stiftsbibliotekets
förkofran och ifver för att bereda gymnasiet bättre lärosalar peka
också på litterära intressen. — Han hade namn om sig att vara en
framstående talare, särskildt på det andliga området. När svenska
akademien firade sin första högtidsdag den 20 dec. 1786, och
festen öppnades med gudstjänst i kungliga slottskapellet, var v. Troil
uppkallad från Linköping för att hålla predikan. Han valde till
text: »Den nåd, som Gud har gjort våra förfäder genom konung
Gutaf Adolfs födelse och de stora värf, han uträttade».
Ärkebiskop von Troils teologiska ståndpunkt var påverkad
af tidens neologi, men, som han var försiktig och känslig för
allmänna opinionen, blottade han den icke lika frankt som
efterträdaren på biskopsstolen i Linköping. När denne längre fram i"
tiden tillsporde honom, huru han komme att ställa sig i förhållande
till den »Journal för präster», som Lindblom ämnade utgifva, och
hvari han ämnade göra dessa bekanta med den då moderna
teologiens åskådning, svarade von Troil honom i bref: »Idéen är god och
saken nödig, men jag finner betänklighet för en biskop att synas
härvid. Tiderna äro kritiska och är svårt att berömma det nya
och förkättras, svårt att sjunga ur gamla ton och utskrattas;
åtminstone är ali möjelig varsamhet nödig».1 Svaret gifver tydligen
vid handen, att smak och böjelse drogo honom till den tyska
neologien, men att människofruktan och ämbetshänsyn skrämde
honom från att inför allmänheten bekänna sina neologiska
tendenser. Enligt en anteckning af Ehrensvärd skall han den 29
augusti 1779 hållit inför konungen en predikan om barmhertighet
och goda gärningar utan att därvid någon gång ens ha nämnt
Kristus.3 I den likpredikan, som han höll vid Gustaf III:s begrafning,
använde han en fraseologi, som understundom erinrar om
neologiens uttryckssätt. Han talar om gudalärans dyra sanningar, om
det Högsta väsendet, om religionens och förnuftets föreskrifter
! Rodhe, E. M.: »J. A. Lindblom såsom biskop i Linköping», sid. 202.
2. Biografiskt lexikon, art. U. v. Troil.
Kyrkohist. Årsskrift 19 IS. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
