- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sextonde årgången, 1915 /
146

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 o

gottfr. westling

och om den högstsalige konungens sanna dygder o. s. v. Hans
försiktighet förbjöd honom dock att vid ett sådant tillfälle yttra
något, som bröt mot kyrkans lära. — Från hans verksamhet som
biskop i Linköping är svårt att påvisa några tecken, som tyda på, att
han umgicks med planer att bereda väg för en lösare uppfattning
af kyrkans lära. Utan kommentarier utsändes 1786 i stiftet Cleri
comitialis cirkulär från årets riksdag, hvari bland annat
meddelades, att ståndet ingått till Kungl. Majestät med begäran, att han
måtte ålägga biskopar och konsistorier att hålla hand öfver att
prästerna noga följde den heliga skrift »efter det begrepp våra
symboliska böcker innehålla och sorgfälligt undvika alla sådana
uttryck och lärosatser, hvarigenom den enfaldige förvillas och oroas
och den lättsinnige hämtar yttermera anledningar att gäckas mecl
religionens heliga och dyrbara sanningar», etc. I sin
ämbetsgär-ning i stiftet synes han ej låtit framträda några eftergifter för den
moderna rationaliserande läroskådningen.

Lika mycket som v. Troil med" eftertryck beifrade fel och
förseelser bland stiftets präster, gaf han dem prof på vänskap och
välvilja. Han uppmuntrade dem med sådana hedersbevisningar, som
’stodo honom till buds att utdela. Åt förtjänta kyrkoherdar
förlänade han prosttitel. Han förenade sig med biskoparne i Skara,
Strängnäs, Göteborg och Hernösand i dessas anhållan vid
riksdagen 1786 hos Kungl. Majestät, att han täcktes tilldela
gymnasielektorer lika rang med akademiesekreterare. Han hade det nöjet
att i konsistorium den 8 augusti samma år kunna meddela, att
Kungl. Majestät på skäl, som bifvit anförda, »med nöje nyttjat
denna anledning att lämna vetenskapsidkare dess nådiga hägn och
uppmuntran» och lämnat sitt bifall till biskoparnas underdåniga
begäran. Den förbindlighet, som tillhörde hans umgängessätt,
och som bidrog till den popularitet, som han förvärfvat i stiftet,
lade han i dagen också i de ord, som han för egen del bifogade sitt
meddelande om Kungl. Majestäts bifall till biskoparnas
underdåniga anhållan. Han yttrade, att »ehuru han under sitt episkopat
med fullkomligaste nöje inhämtat, huruledes hvar och en af
lektorerna vid gymnasium härstädes med ej mindre oafbruten möda och
drift än redighet och nytta förestår sine lektioner och således som
rätta och redliga ämbetsmän söka sin uppmuntran och belöning
i egen tillfredsställelse, hvadan högstberörda författning skulle
synas öfverflödig, likväl och emedan så hedrande och den borgerliga
värdigheten vedersakande tänkesätt icke alltid nödvändigt kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1915/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free