Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. D. Hallbäck. J. O. Hoof och hoofianismen. En kyrkohistorisk studie. (Forts. och afslutning från årg. XV.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
j. o. hoof och h 00 fi anismen
157
nu såsom medhjälpare till Sellergren. Domkapitlet hoppades
genom denna åtgärd, att Nyman skulle blifva mindre farlig, då ju
Sellergren, som ansågs mera sansad, likaså åtnjöt stort anseende
hos läsarna. »Det ena svärdet skulle hålla det andra i skidan.»
Men utgången svarade ej emot beräkningen. Tilloppet och oredan
blef allt värre. Ända från Linköpings och Kalmar stift infunno
sig åhörare och hemliga sammankomster upptogo ofta hela veckan.
Att Sellergren, fastän hans »stjärna bleknade hastigt vid skenet af
den nya solen», ej ställde sig på samma sida i sin uppfattning om
Nyman som Tegnér, hafva vi redan sett. En annan gång uttalar
han sig på följande sätt om honom: »Den helige Ande bär ett
härligt vittnesbörd om honom, icke allenast uti de många själar, som
genom hans tjänst blifvit väckta att söka Guds rike och hans
rättfärdighet, utan ock förnämligast i dem som redan kommit till det
rättsinniga väsendet i Kristo, hvilka icke äro få ibland hans åhörare.
Jag är fördenskull rätt glad .att du är öfvertygad om hans
välmening och allvar, då du likväl på goda grunder har ett och annat att
påminna mot hans sätt att umgås––Hvad mig själf beträffar
så önskar jag mig N:s outtröttliga lust att utbreda Guds Rike och
nedbryta djäfvulens Rike och därtill ett behöfligt mått af den
vishet som ofvanefter är».1
Under det dessa händelser försiggingo, hade Tegnér fattat styret
inom stiftet och uppmärksammat saken. Han yttrar sig därom
till domkapitlet i en skrifvelse från Lund den 9 aug. 1824, hvilken
mynnade ut i förslag om Nymans förflyttning till Växiö. Fördelen
skulle vara en bättre kontroll öfver såväl predikningar som enskilda
sammankomster. »Jag hoppas», heter det, »att Herr Kyrkoherde
Grahnstrand, ehuru ej i behof af medhjälpare, likväl af nit för den
goda saken ej undandrager sig att emottaga den besvärlige gästen.
De omkostnader honom härigenom förorsakas kunna ej heller blifva
betydligare än att man på ett eller annat sätt kan finna utvägar
till deras gäldande.» Sålunda förflyttades Nyman till Växiö
domkyrka, visserligen ej att biträda kyrkoherde Grahnstrand utan
domprosten Lamér.
Kontrollen blef här skärpt. Nyman tvingades att predika ur
skrifvet koncept, och man höll små sammankomster hos »gubben
Lamér» för att granska predikningarna och rätta dem.2 På det
sättet blef det snarast domkapitlet själft som predikade, när Nyman
1 Sellergren a. a., I, s. 261.
■ Bref till af Wingård från S. P. Bexell, jan. 1825.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
