Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. D. Hallbäck. J. O. Hoof och hoofianismen. En kyrkohistorisk studie. (Forts. och afslutning från årg. XV.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. O. HOOF OCH HOOFIANISMEN 18 r
Att hoofianismen ej kunde äga bestånd, har flera orsaker.
Den kom att stå inklämd mellan tvenne hvarandra till ytterlighet
motsatta men konsekventa rörelser, den schartauanska och den
nyevangeliska. Till ingendera passade hoofianismen. Där var
för litet kyrklighet för schartauanerna och för mycket kyrklighet
för de nyevangeliska. Där var för litet ortodoxi för schartauanerna
och för mycket för de nyevangeliska. Schartauanismen hade
blick för ett af tidens mest trängande behof, nämligen en fast
kyrka, och de nyevangeliska tillmötesgingo en af tidsandens mest
pockande fordringar, den om obunden frihet. Burna af sina idéer
utvecklade sig schartauanismen och den nyevangeliska riktningen,
under det hoofianismen blef en interimsrörelse, som förkväfdes.
Under brytningstiden hade den dock ett långt större inflytande
på de religiösa tänkesätten och sträckte sig öfver långt större
områden än man i allmänhet ser uppgifvet. Enhetsbandet mellan
de olika andliga folkrörelserna i södra Sverige 1820—1850 har, så
vidt det funnits något, till ej ringa del utgjorts just af hoofianismen.
H. D. Hallbäck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
