Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i q 6
e. LIEDGREN
eine, Port Royals lärjunge och sångare, öppnat slussarna för den
mäktiga flod af storslagen biblisk poesi, i hvars vågor han som
barn och yngling speglat sitt anlete och lögat sin ande och till hvars
stränder han som gammal vände åter för att lyssna och betrakta
O bienheureux mille fois
L’enfant que le Seigneur aime . . .
begynner en af körerna i Athalie (II: 9), och i denna och andra
körsånger i de bägge dramerna har han gifvit inspirerade uttryck för
Gamla testamentets poesi.1 För pensionärerna i S:t Cyr har han
äfven författat sina fyra Cantiques spirituels (1694), af hvilka två
återgå på gammaltestamentliga, två på nytestamentliga texter.2
Bland den fransk-klassiska lyrikens kvantitativt omfattande men
kvalitativt i allmänhet obetydliga alster intaga dessa sånger ett
af de allra främsta rummen. Lika starkt besjälad af biblisk och
personlig fromhet som af konstnärligt allvar har Racine här
skapat verkliga mönster af ädel andaktspoesi, hvartill hela
sjuttonhundratalet i Frankrike icke kan uppvisa något värdigt motstycke.
Till prof må tjäna först en strof som denna:
Heureux, qui de la Sagesse3
Attendant tout son Secours,
N’a point mis en la Richesse
L’espoir de ses derniers jours.
La mört n’a rien qui 1’étonne;
Et, dès que son Dien 1’ordonne,
Son ame prenant 1’essor
S’élève d’un vol rapide
Vers la demeure oii reside
Son véritable thresor.
I j Racine anslår här strängar, som sedan lia ljudit i den
värdigaste, religiöst och poetiskt högststående tysk-protestantiska
1 Se t. ex. Esther I, scen 2: >Déplorable Sion, qu’as tu fait de ta gloire»
och Athalie IV, scen 6: »Partez, enfants d’Aaron, partez».
- De äro: A la louange de la Charité (1 Kor. 13), Sur le bonheur des
Justes & sur le malheur des Reprouvez (Vish. 5), Plainte d’un Chrétien sur
jes Contrarietez qu’il éprouve au dedans de lui mëme (Rom. 7), Sur les
vaines occupations des gens du siècle (Tirée de divers endroits d’Isaie & de
Jeremie). De bägge paulinska sångerna äro intagna i de fransk-reformerta
kyrkornas psalmbok Psaumes et Cantiques af 1895.
’ Den i Ordspråksboken, Syraks bol; och Vishetens bok förekommande
personifieringen af den gudomliga Visheten apostroferas både här och i den
fjärde af Racines Cantiques såsom liktydig med Gud eller Kristus (Ordet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
