Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i q 6
E. LIEDGREN
värderas riktigast som en apologetisk insats.) Jämte Lessing.
Hamann och Herder har Klopstock genom sin diktning gifvit
de första och viktigaste impulserna till öfvervinnande af den
rationalistiska upplysningen och till skapande af den tyska idealismens
världsåskådning.1
Ser man emellertid på den närmaste frukten af det
Young-Klopstockska inflytandet på Tysklands religiösa diktning, visar
den sig snarast i en öfverhandtagande förkonstling och ett
obehagligt koketterande med kristliga, serafiskt öfversvinneliga känslor.2
Och äfven med allt erkännande af senare skalder som Novalis,
Arndt och Knapp, måste man väl ändå säga, att verkan af Youngs
och Klopstocks med sådan emfas framställda kristligt-poetiska
program och med sådan hänförelse mottagna diktning ter sig
skäligen ringa, om man ser på Tysklands vitterhet allena. Bäst
lyckades väl vissa Klopstocks lärjungar som psalmister, t. ex. de i
Sverige genom Wallins och Åströms öfversättningar eller
bearbetningar bekanta diktarna J. A. Cramer, B. Münter, J. A. Schlegel
och Chr. Sturm, ehuru man numera synes sätta föga värde på
på dem i Tyskland. Cramer, som var Klopstocks och Gellerts
lärjunge och nära vän, går liksom Schlegel och de andra snarast en
medelväg mellan sina bägge mästares ytterligheter. Bland annat
har han försökt sig som omdiktare af Psaltarens psalmer, hvilkas
poesi han satte öfver ali annan och i ett flertal smärre afhandlingar
sökte hjälpa sina samtida att bättre uppfatta. Den bibliska
poesiens väsen framställer han såsom »entusiasm eller det trognaste
uttryck för de heligaste och ädlaste sinnesrörelser».3 Bland sina
föregångare som psalmparafrasdiktare sätter han Le Franc de
Pompignan öfver J. B. Rousseau.4 Klopstock nämnde Cramer
och Schlegel jämte Geliert bland författare värdiga att
representeras i den nya protestantiska psalmbok, som han planerade.5 Hans
psalmer ingingo ock, liksom Klopstocks och Gellerts, i stort antal
i de tyska psalmböckerna från tiden omkring sekelskiftet 1800.
Lessing dömde om honom och hans verk: »Sein Feuer ist, wenn
ich so reden darf, ein kaltes Feuer, das mit einer Menge Zeichen
1 L. Zscharnak, art. Klopstock i RGG III, sp. 1527.
- Hettner, a. a., III: II, sid. 452 f.
3 Poetische Uebersetzung der Psalmen I (Leipzig 1755), sid. 289.
4 a. a. I, Vorrede, sid. 4 f.
5 Företalet till andra delen af Geistliche Odén und Lieder 1769
(omtryckt i den ofvan citerade upplagan 1804, del VIII).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
