Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wallins läroår som psalmdiktare 2 2 1
rande artikeln ett af de mest lysande profven på Kellgrens
estetiska smidighet och intellektuella rörlighet.
Stockholms Postens vackra utvecklingskurva tecknar sig
också i bedömandet af Bibelns poesi. I en recension öfver ett tidigare
arbete af den ofvannämnde Ståhlberg (1780 n:r 98) hade
anmälaren bl. a. yttrat:
»Det är för många sekler tillbaka som himlarnes herre talte till
menniskorna; det skedde på en tid och hos en nation, som var rå
och ohyfsad, ägde ett ostädadt språk och ingen smak i Vitterheten.
Om ett sådant folk skulle begripa hvad Gud talade, blef det
honom en nödvändighet att nyttja de allra simplaste och enfaldigaste
uttryck. Hade han talt på vår tid och vårt språk, så är
anledning att tro, att han vårdat lämpa sin stil efter våra mindre
inskränkta kunskaper och mera granskade smak.»1
Hvarken Malmström eller Ljunggren tillskrifva Kellgren den
sist citerade artikeln. Och hans kännedom om Lowths
föreläsningar öfver den bibliska poesien, citerade redan i hans
docent-afhandling 1774, borde väl ha afhållit honom från sådana
omdömen, som dem vi nyss hört.2 Att själfva åsikten om det bibliska
språket doclc ej låg honom alltför fjärran vid denna tid, torde man
kunna sluta sig till, dels af hans anmärkning i samma
docentaf-handling, att Bibeln väl innehölle poesi men alis ingen verklig
filosofi — och sålunda tillhörde ett ytterst primitivt bildningsskede,
dels af hans klassiska expektoration i bref till vännen Clewberg
2Sli J777 e;fter genomläsning af halfva Bibeln: »Jag hade aldrig
trott, att den skulle vara så absurd »,3 Hvem än må ha författat
den berörda recensionen i Stockholms Posten 1780, visar denna
tidning tio år senare en helt annan uppskattning af Bibelns
litterära värde. Det är i en mycket berömmande anmälan af
Ting-stadius arbete Israels Förlossning utur Egypten (1790). Efter
en inledning, där bl. a. Lowths föreläsningar öfver bibliska
poesien omtalas, anföres ett profstycke ur Tingstadius tolkning af
Hab. 3 och anmälaren fortsätter:
»Det är utan tvifwel genom ett så skickligt bemödande, som
war Bibel mer och mer återwinner et anseende, söm den bör äga...
Huru ofta läser man icke andra forntidens Skalder och ropar:
1 Cit. efter Malmström, Grunddragen af Sv. Vitt. Hist., II, sid. 241 f.
- V. Söderberg, Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier.
Samlaren 1902, sid 51 f.
3 Kellgrens bref till A. N. Clewberg, utg. af H. Schück, sid. 55.
(Skrifter utg. af Sv. Litt. Sällsk. i Finland 27).
Kyrkohist. Årsskrift 1915. I 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
