- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sextonde årgången, 1915 /
231

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

WALLINS LÄROÅR SOM PSALMDIKTARE .

I q $

Du låter mig lyssna til ljudet från den Arcadiska flöjten,
då jag ville lyssna til dånet från Salems Tempel-basun. Du
för mig bort til Teos at höra Anacreons Luta, då jag vill föras
til Zion at höra Asaphs Harpa... Framlåcka endast toner
värdiga detta Rum; och vi skole dubbelt förtjusas. Intryck Din själ i
ljuden, då hon af Religionen höjes mot Helgonens himmel; och
upfyll andras själar med höga, heliga rörelser!. . . Väck den högre
kärleken i dessa ynglingars bröst, der Paphos lågor nu brinna;
och lät deras djerfva ögon, som hvälfva från Skönhet til Skönhet,
nedslagna flyta i tårar.1

Religionen är för Enbom liksom för Lidner salighet och
hänryckning: den är ej blott »et Bedragarens påfund, en
Enthou-siastens dröm eller en Skaldens Dikt» utan »en utgjutelse af det
känsloflödande hjertat för höga inbildningsskönheter, utom vår
dödlighets krets? Dock, mot dessa skönheter svara långt högre
verkliga, fast ej Förnuftets forskning kan uptäcka deras natur»
(Religionen) . Romantikens svärmeri för Gudamodern framglimtar i
en half önskan om »en Religion, som predikade verldens frälsning
genom en Qvinlig Gudomlighet». Starkt panteistiska drag träda
ofta i dagen med en benägenhet för naturmystik och religiöst
färgad erotik. I sina senare tre dikthäften Skaldestycken i strödda
ämnen (1796—1806) försöker sig Enbom som psalmist — icke utan
talang, ehuru stilen är mycket ojämn. Utgångspunkten är
härvid musikalisk: Enbom älskar högeligen koralmusiken och skrifver
därom:

Jag har från min barndom oändligen älskat Chorälen. Detta
slag af musik och sång har förekommit mig lika så dystert, som
sublimt och hjertligt rörande. Flere kännare och Compositörer
instämma med mig i den tanken. En del af dem gå så långt, att
de påstå detta slaget vara det högsta, hvartill menskliga Snillet i
Tonkonsten kan hinna, och att vissa gamla Psalm-melodier aldrig
kunna upphinnas af de nyare i ett heligt och högtidligt behag. Jag
lemnar detta derhän. Men hvad jag tror mig med öfvertygelse
veta, är, att ingen kan sentera, än mindre komponera dylika
melodier, utan en hög inbildningens enfald, en djup känsla af
Religionen, en innerlig kärlek till sitt slägte och ett fast hopp om
odödligheten. Hvad detta slag af Skaldekonst angår, bör det ej komma
så mycket an derpå att säga Läsaren nya tankar klädda i nya
bilder, som att uttrycka de gamla, helst Bibelns, på ett omvexlande
och harmoniskt sätt.2

1 Något, liknande hos Bellman, i hans verser Till abbé Vogler, då han
spelte orgor den 18 September 1786. (Carléns Bellmansupplaga, IV, sid. 313.)

2 Skaldestycken ... Tredje häftet 1806, sid. 91, not.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1915/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free