Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WALLINS LÄROÅR SOM PSALMDIKTARE .
I q $
dyrkan i förening ej velat se förfaras eller ens i lindrigaste form
ombildas. Redan vid midten af sjuttonhundratalet har Sven Hof
funnit behöfligt att utgifva en Förklaring öfver besynnerliga ord
i svenska psalmboken (1756), och i tre språkvetenskapliga
dispu-tationer (1751—1752) har kort förut Daniel Annerstedt
behandlat psalmbokens svårförståeliga uttryck.1 Samtidigt har frågan
om en metrisk revision af psalmboken upptagits af S. L. Medén i
en disputation under Lars Hydréns presidium (1752).2 Det är
tydligt, att här som tidigare i England och samtidigt i Tyskland
psalmbokens formella brister kännas .som ett verkligt hinder för
andakten och uppbyggeisen och som en anstöt för den stigande
vittra bildningens förtrogna, på samma gång man fruktar för att
kyrkans psalmbok skall öfverflyglas och utträngas af enskilda
sångsamlingar. Så förenas den estetiska och den apologetiska
uppgiften liksom i Tyskland.
För kännedomen om det redan under 1750-talet upptagna
förberedande psalmboksarbetet och det sedermera 1765—1767
utgifna förslaget Then swenska ProfPsalmboken kan hänvisas till
A. Hildebrands förträffliga afhandling Svenska kyrkans
psalmbokskommittéer och psalmboksförslag (1884). Korrekthetens
förtjänst kunde icke uppväga de i ögonen fallande bristerna:
känslotorka, fantasilöshet, långrandighet och olämplighet för sång.
Prästeståndet anhöll om uppskof med profpsalmbokens antagande
(1770) och uttalade sig t. o. m. mot ett fortsatt arbete på ny
psalmbok (1772). Vid 1778 års riksdag kom emellertid frågan åter upp,
och året därpå mottog Uppsala domkapitel förtroendet att
utarbeta ett förslag till ny psalmbok på grundval af de betänkanden
och förslag, som rikets öfriga konsistorier skulle insända till nämnda
myndighet.
I Stockholms Posten 1782 (n:r 174) frågar en insändare, »huru
snart man skall till offenteligt bruk få se och fägna sig af Nya
Psalmbokens utgifvande». Han erinrar om de mått och steg, som
senast tagits för verkets befordran, och fortsätter: »En och hvar som
har känsla af Christendom, samt älskar och högaktar den
offente-liga Gudstjänsten, kan ej annat än högeligen längta efter detta,
såsom dubbelt tjänande til at stärka och uplifva andakten där-
1 Observatorium Philologicarum ... Specimen I, II, III. (Upsal. Diss.)
För de två första presiderade J0I1. Ihre, för den tredje författaren själf. —
Se vidare min skrift Den svenska psalmboken, 2. uppl., sid. 57.
* Rationcm metricam Cantuum ... (Ups. Diss.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
