Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wallins läroår som psalmdiktare 25 i
dem, som af sin natur oemotståndligt drifvas att ge sina känslor
poetiskt uttryck, synes troligt. Själf har han på gamla dagar,
kanske i en tillfällig nedstämhet, kanske med en viss för honom
betecknande böjelse för öfverdrifter, förklarat: »Poët har jag
aldrig varit».1 Hans tidigaste kända diktförsök jäfva knappast
Rydquists omdöme, att poesien hos Wallin »var mera yttre än inre »,
så föga vittna de om att vara framsprungna ur någon stark
personlig stämning.’-’ Mer eller mindre göra de alla intryck af
stil-öfningar liksom de latinska verserna bland hans efterlämnade
papper.
Redan i skolan har han börjat öfversätta och efterbilda
Horatius, och vid universitetet i Uppsala fortfar han därmed. Här har
han till lärare i poesi och elokvens haft den i sin krafts dagar både
som latinsk skald och talare mycket ansedde Pehr Svedelius
(professor 1772—1805). Föreläsningarna kunde väl ej bli så
omväxlande (något som också prælektionskatalogen vittnar om), då
han måste dela sin tid mellan poesien och vältaligheten (dessa
discipliner hade 1779 förenats under en professur), men
undervisningens kvalitet höjdes och latinstudiet hölls sedan uppe på en
hög nivå. God hjälp hade Svedelius af skickliga ordinarie och
extra ordinarie adjunkter, såsom A. M. Malmstedt och Olof Knös.3
För studenter, som så önskade, gaf han tidvis privata kurser i
latinsk poetik.4 Hans vetenskapliga ståndpunkt synes i hufvudsak
ha varit den fransk-klassiska estetikens (Boileau och Batteux),
men vissa drag tyda på en vidsyntare uppfattning.5 Ännu 1788—
1789 föreläste en hans adjunkt, den ofvannämnde Knös, Principia
Artis Poëticæ, in primis ad ductum Horatii & Boileau Despréaux."
Om, som man väl får antaga, frukter af Svedelius’
undervisning igenfinnas i de här ofvan (i inledningen) nämnda, under hans
presidium hållna disputationerna om den religiösa poesien, har
Wallin redan i Uppsala kunnat få sin uppmärksamhet riktad på
den religiöse skaldens uppgift. Man får väl ock antaga, att det
är Svedelius, som gifvit honom riktlinjerna för hans afhandling
1 Bref till C. A. Adlersparre (Alba?io~) d. 11 febr. 1859 (i afskrift bland
K. B:s samlingar af wallinska Biographica).
- Minne af J. O. Wallin, sid. 56 f. — Jfr sid. 71 ibid.
3 Annerstedt, UUH III: 1, sid. 481 f., III: 2, sid. 379, 383 och flerst.
1 Prælektionskatalogen 1775, 1777—1779: »privatim Poëticæ Artis &
Litterature politioris amatoribus adfuturus».
5 B. Liljekrantz, Benjamin Höijer (Lund 1912), sid. 12 f.
c Prælektionskatalogen för nämnda år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
