Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—1812. Med en inledning om religionens plats i sjuttonhundratalspoesien och den estetiskt motiverade psalmboksreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
f.. liedgren
nation den 21 maj 18021, röja en bekantskap med Kants estetiska
idéer, som väl måste tänkas förmedlad af Boethius och förfäkta
på grund af omöjligheten att definiera, hvad det sköna är,
meningslösheten i deras sträfvan, som uppträdt såsom lagstiftare i
skönhetens rike. Här skymtar alltså en möjlighet till revolt mot
de härskande smakreglerna, något som är vardt att minnas, då
Wallin längre fram (liksom i sin tidigaste produktion) visar sig
relativt frigjord från det akademiska regeltvånget.
Under Kants medelbara påverkan har han kommit genom
studiet af J. H. G. Heusingers estetik, som han i maj 1804 lånade
å sitt nationsbibliotek.2 Men Heusinger hyllar ej den rena kantska
estetiken utan den af Schiller modifierade och vidare utbildade
ståndpunkten. I Heusingers arbete kunde alltså Wallin, om det
ej skett förut, stifta bekantskap med Schillers estetiska idéer, bl. a.
sådana de framställa sig i dikten Die Künstler, som Heusinger
citerar till belägg för sin utredning af konstens uppfostrande och
undervisande betydelse.3 Den för Wallins hela kommande
verksamhet som predikant och psalmdiktare bestämmande åsikten,
att det sedligt goda måste framträda i det skönas gestalt för att
verka på människors moraliska sinnesbeskaffenhet, har sålunda
tidigt mött honom — och detta från skilda håll.
Hos Heusinger möta vi följande resonemang: Ju fullkomligare
något är, desto mer väcker det vårt välbehag. Intet är
fullkomligare än den fullkomliga människan. Alltså är hon konstens
förnämsta föremål.4 Blott konstverk, som s. a. s. i personlig
gestalt framställa sedelagen, kunna göra anspråk på att räknas som
första rangens konstverk.
»Sollte eine vollkommene Darstellung der Sittlichkeit nicht
vor-theilhaft auf die sittliche Gesinnung des Menschen wirken? Sollte
sich der gute Mensch in diesem Bilde nicht selbst gefallen? Sollte
der minder gute nicht von der Schönheit und Wärme, mit welchem
sich ihm das Gesetz, vor welchem er zittert, hier darbietet, gerührt
und angelockt werden? Nein: es ist gewiss kein leerer und
frömmelnder Wahn, dass bei Betrachtung eines schönen und grossen
Werkes der Kunst Gelübde zu einem guten Lebenswandel aus
1 Hdskr bland Biographica: Wallin å K. B. Thesis 5.: Sola in Forma,
accidcntali vero illa, non essentiali, nobis pulcrum representamus sif um.
Märk ock Th. 4, 7, 8 och 9.
2 Vestmanlands-Dala Nationsbiblioteks Utlåningsjournal 1802—1826.
3 J. H. G. Heusinger, Handbuch der .-Esthetik I, sid. 322 ff.: »Was leistet
die Kunst zur Vervollkommnung des Menschen?»
J Heusinger, a. a. I sid. 115. Så bör man alltså förstå Sv. ps. 349 o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
